Dialektord

Här följer en lista över ord som man kan få höra i Norra Solberga socken. Dialekten i Anneberg och kringliggande landsbygd använder ofta ett mörkt a. I Anneberg och söderut dominerar också skorrande r-ljud (tungrots-r). I nedanstående lista är annebergsdialekten markerad med (text inom parantes).

A
aenstans = annanstans
ånnatrûten = annfådd
anka = ångra
anlessnare = annorlunda
antererad = angelägen, het på
aften = afton
ansa = klippa, göra fint
annsys = moturs
asa = dra, släpa
B
bakanför = bakom
bale = rede för höns
barka iväg = rusa iväg
baxa = trixa in åt sidan
bete = viss tid
betyttad = bekymrad
bevare me väl /när man hört nått hemskt
blarra = prata, pladdra
bledde = blev
bli ve = överta
bloa = blöda
blåbuka = odon
bro = trappa
brygghus = tvättsstuga
brôte = skräp
bräalapp = brädbit
blûnna = blunda
bledde = blev
boggla = buckla
bonka = banka, slå
bonke = kastrull
bô = bud
byl = börda, famn t.ex. hö
bynke = avfall i vedbod eller på loge
bôttåt te = en bit bort, nära intill
bära se te = göra på ett konstigt sätt
bärja se = ha tålamod
bätter = bättre
bôs = skräp
böla = gråta
böta = laga, sy bot
bötta = kastrull
bötter = lappar på kläder
bösta = slå, hamra, hosta
böxefeck = byxficka

D
danner = skräpig, smutsig
datta å = bli svagare
dä ante me = det trodde jag
det är en tocken = det är en sån
de = dig
deskelase = disktrasa
domdera = ryta, bestämma
dôrvel = örfil
doter (datter) = dotter
dôvet = kvavt
drass mä = leva me
drettla = spilla ut litet i sänder
drôppe (drappe) = droppe
dråsa = trilla
drämma te = slå till
dröppja = idissla
drös = många, en hop
dura å = svimma
dyngsta = gödselstad
dåndimpen = mycket förvånad
dänka = stänka kläder
däven = trött

E
emella = mellan
en hoper = en massa
enkom = enbart
enna = innan
enrak = envis
exprä = direkt, extra

F
fang = famn
fasta = förstuga
feck = fick
fela = fattas
fika ätter = vilja ha
fingerbötta = fingerborg
flecka = flicka
flôja = fluga
flångra = skruvbricka
flöja = hoppa över, t.ex. ett stängsel
fnalla = plocka, pilla på
fnyka = regna eller snöa lätt
fôlk (falk) = folk
fôjlahôlk (fåglahalk) = fågelholk
fôlkade = tillräckligt med folk
fresta = erbjuda
fônster (fanster) = fönster
fôrveten = nyfiken, vetgirig
frammanför = framför
främmat = främmande folk
fägna = bjuda
fälla = kalavverkat skogsområde
förörad = snurrig, yr i huvudet
föte = strumpfot

G
geschvint = smidigt
gett se å = gått sin väg
gippa = stjälpa
glalätt = gladlynt
glora = litet lyse
gôtt (gatt) = gott
gruva se = ängsla sig, oroa sig
grûnna = tänka
grönnling = kart, omogen frukt
grönner = förslår, räcker tll
gyppen = mängd som tas med båda
händerna tillsammans
gökaböxer = gullvivor (röd)
gökamat = gökärt
göra ner se = göra i byxorna

H
hampa se = hända
hera = vingla, ragla
herre min ge/uttryck för förvåning
hie = stökigt ställe
hinsian gäret = andra sida gärdet
hur vette de te = hur verkar det
hocken då = vilken då
hönsafjär (hansafjär) = hönsfjäder
hôppa (happa) = hoppa
hurvel = örfil
hysa = ha plats, ta hand om
hårer = hård
hälit = helg
hälten = hälften
hätta = mössa
hölja = vattengrop
höra ôpp = sluta
hörk = pigg
hös, svinahös = grishuvud

I
ifrå me = förtvivlad
illbatting = rackartygspojke
illmari = lurig, knepig
inte ett dyft = ingenting
inte tu tal om = inget att diskutera
illavûlet = svårt, oåtkomligt
i rappet = direkt

J
jora = jorden, marken

K
kifta = flämta, flåsa
kippskodd = strumplös i skorna
kleppa te = slå till
klynna = grenklyka
klå upp någon = ge någon stryk
klökas = vara nära att kräkas
krings ve = omkring
krittel, krettel = körtel i kött
krûmsen = stel i fingrarna
krösen = lingon
krösamos = lingonsylt
kvackelmagad = äckelmagad
kônsär (kansär) = konsert
kåsten = kvasten
kôrje (karj) = korg
kôrv (kav) = korv
kulta = vältra sig
kvesa = finne, litet utslag
kära hjärtanes /roligt att höra
käri = stolt, mallig
kättla = (om katt) föda ungar
kôvet = kvavt
körgårn = kyrkogården
kövas = kvävas
L
la = väl, kanske
lase = trasa
laj = ful, led
leabrôten = ledbruten
lea å sta = leda till sej, komma igång
leing = elak person
less ve = längta
likast = bäst
lôakilla = krimmermössa
lu = rackartygspojke
läskedröck (laskedrecka) = läskedryck
M
mackla med = pyssla med
mankemang = problem
mannhafti = kraftfull
marr = häststo
me = mig
milda tider/ man blir förvånad
mjôlk (mjalk) = mjölk
môka = mocka (om gödsel)
môtt (maat) = mört (fisk)
muttla = prata tyst
myla = överösa med snö
mä rätta = helt riktigt
möe = mycket
män = mer än
mänska = människa

N
nockasnar = spindelväv
noran = nordanvind
nôet = något
nôenstans = nånstans
nôr = när
nymäligt = nytt och märkvärdigt
nöbedd =svårövertalad, ovillig

O
oförhappanes = plötsligt, apropå
okontant = osams
ona ve = kvickna till
onket = unket
oäring = felaktigt föremål
ôrjel (arjel) = orgel
ôrka (arka) = orka

P
planbok (planebok) = plånbok
pôjk (pajk) = pojke
potater = potatis
pôtta = nattkärl
pylla = gryn
pyngel = småsaker
pängapong = portmonnä
päsa = andas tungt
pö om pö = litet i taget

R
rôttfälla (rattefälla) = råttfälla
rea = skaka
realös = vinglig
reder du de = klarar du dej
rekorderlig = rejäl
rogga = vedtrave
rôsen = olustig, småfrusen
ressta = skaka (t.ex. mattor)
rygga = backa
ränna = springa
ränne = höskulle
råka = hitta
rå mä = orka med
räpa = rapa

S
sa = ska
schalu = trött, slut
si = se
sinkadus = örfil
sinkesamt = tidskrävande
sitt = sett
sittopp = örfil
sjuker = sjuk
skank = ben
skrin = smal, spinkig
skonga = eka, ljuda starkt
skôven = skogen
skrodera = skryta
skråpansikte = ansiktsmask
skrälldus = en hel massa av någonting
skrälle = hushållskärl
skräppa = skryta
slatt = skvätt (mjölk)
slösse = tygstycke
snecka = snickra
snäsa å = avfärda
sôla iväg = slänga
sôppa (sappa) = soppa
spörja = höra
steje = stege
steckprôpp (steckeprapp) = stickpropp
stätta = genomgång t.ex. i en gärdsgård
socka = pusta, sucka
speta = klättra, springa
sûlle = skulle
syta = dra sig för, känna obehag
sej = seg
suckta = längta efter
särk = damlinne
söa = tacka (får-)
sölig = långsam

T
tebress = i bredd
telde = golvträ
tetas = retas
teress = klar, färdig
te se = till sig, ivrig
teti = retlig
tjyng = ett infall
tôppe (tappe) = tupp
tåssta = flämta
tôrj (tarj) = torg
traj = liten stig
trella ikull = ramla
trôs = ruttet trä
trôtt (tratter) = trött
tvehågsen = tveksam
ty se te = hålla sig ti
tyen = kräsen
tyken = otrevlig
tykännas = vara blyg
tännstecka = tändsticka
tänneka = häftstift

U
unnerkunni = underrättad
uschana me = usch då, nått hemskt
usken = inte pigg

V
va sa du hän = vart ska du gå
valhänter = fumlig
vasker = uppmärksam
vat = varje
va hö du ella å = vad hör du annars av
vell te = om det går
vespa = geting
vettlös = inte klokt
vi gavel = helt öppen
vigulant = högfärdig, skrytsam
vecket sjå = vad besvärligt

Å
ånnatrûten = andfådd

Ä
älla = eller
änna = annat än

Ö
ör = yr
örja = strypa