Träindustri

Ångsåg med hyvleri

Patron N.P. Nicklasson som ägde Stumperyds gård anlade omkring 1885 en ångsåg med hyvleri i Solberga samhälle. Den var belägen invid nuvarande Västergatan och hade som mest åtta – tio anställda. Han bedrev även omfattande virkesaffärer hela året.

Solberga Träförädlingsaktiebolag

Arbetsstyrkan samlad framför N. P. Wemans Snickerifabrik vid tiden kring sekelskiftet

Det är svårt att ge en helt klar bild av möbeltillverkningen i Solberga samhälle och många förändringar har skett under årens lopp.
Disponent N. P. Weman tog på 1890-talet över ovanstående ångsåg som ändrades till fabrik med namnet Solberga Träförädlingsaktiebolag och drev firman tillsammans med kompanjonen Sven Ericsson. År 1895 hade man en ångmaskin på 6 hästkrafter som drivkraft till 6 olika snickerimaskiner och sysselsättning till 13 arbetare. Tillverkningsvärdet uppgavs då vara 5 959 kr. Omkring år 1910 hade arbetsstyrkan ökat till mellan 30 och 35 personer och tillverkningen utgjordes av alla slags möbler förutom borstträ och trätoffelbottnar.
Fabriken ödelades vid en eldsvåda 1947 och då hade produktionen de sista åren gällt likkistor. Någon återuppbyggnad skedde inte efter branden.
En kortare tid på 1910- eller 20-talet fanns en snickerifabrik under ledning av en man som hette Pehrsson, vilken tillverkade möbler.

Sju snickare försedda med verktyg och material samlade vid Pehrssons Snickerifabrik i Solberga.

Solberga Nya Möbelfabrik grundades 1921 och ägdes av fabrikör Carl Fransson. I firman var förutom ägaren tre personer anställda och i fabriksbyggnaden inrymdes maskinverkstad och monteringsrum. År 1955 då firman avvecklades bestod maskinparken av en enkutterhyvel, riktmaskin, bandsåg, fräsmaskin, justersåg, bandputsmaskin samt slipmaskin.
Vanligen sysslade man med serietillverkning av möbler, som bl.a. såldes genom köpmannen Per Johansson i Nässjö.

A. J. Bergströms möbelverkstad

Anders Johan Bergström, född i Hjärtlanda socken, utbildade sig till möbelsnickare vid Sandsjö möbelfabrik i nuvarande Bodafors. Åren kring sekelskiftet 1900 hade han anställning som verkmästare vid Nässjö Ångsågs AB, som också drev möbeltillverkning. Dåtidens möbler krävde utsmyckning med många snidade detaljer och A. J. Bergström blev känd som en sicklig bildhuggare. År 1906 flyttade han med sin familj till Solbergs stationssamhälle, där han blev verkmästare hos N. P. Weman.

Så småningom byggde Bergström egen snickeriverkstad och tillverkade möbler på beställning åt bygdens folk. Arbetet var ett rent hantverk och kunde vara nog så tungt ibland. En del moment såsom maskinhyvling och svarvning fick man hjälp med på Solberga Mekaniska Verkstad, som hade snickeriutrustning för tillverkning av sågverk.
Virket köptes vid sågverket i Solberga eller av bönder på landsbygden runt omkring. Vanligen var det inhemska träslag av typen fur, gran, björk och ask. Det var av stor betydelse att virket var väl torkat. I vissa fall sågade Bergström ut fanér för hand ur kvistfritt virke med hjälp av en s.k. klosåg. Detta krävde stor skicklighet och väl filade sågar.

A. J. Bergström i Solberga gjorde själv skisser och ritningar till de möbler som han tillverkade. Här syns överst tre sängkammarmöbler i jugendstil och därunder linneskåp och buffé med omfattande sniderier och fanérarbeten typiska för 1910- och 20-talen.

Kunderna var ofta ung par som skulle gifta sig och leveranstiden var vanligen ett halvår. Ofta hade han med sig priskuranter (kataloger) från de större möbelfabrikerna, där man visade hur möblemanget skulle se ut. Sedan gjorde Bergström upp en skiss om några detaljer skulle ändras. Alla typer av möbler tillverkades om kunden så önskade. Beslag, gångjärn och andra detaljer köptes hos järnhandlare i Nässjö. Från Nässjö hämtades också det svarvade fanér som behövdes. Många färdiga möbler levererades i sin tur till staden. De välgjorda produkterna från Solberga nådde även Stockholm eller andra orter längre bort.
Bergström var också skicklig när det gällde intarsiaarbeten, en kunskap som även sonen Axel förvärvade.
Anders Johan Bergström slutade sina dagar 1940 och några år tidigare hade hans verkstad i Solberga lagts ned.

Smålandsmöbler i Anneberg.

Sju av de anställda vid Smålandsmöbler i Anneberg år 1954.

Sedan Annebergs tändsticksfabrik lagts ned år 1934 startades efterhand ersättningsfabriker i de tomma lokalerna. Mest känd av dessa blev vaxduksfabriken, men vid sidan härom fanns små träindustrier av skilda slag. Här tillverkades under varierande tidsepoker emballagelådor, borstträ, fågelholkar, parkettgolv m.m.

Även möbeltillverkning kom till stånd och år 1939 grundades firman Smålandsmöbler av bröderna Gösta och Ragnar Danielsson. Verksamheten bedrevs i f.d. tändsticksfabrikens hus nr 22 intill Svartån (se karta ovan). Här fanns snickeri-, bonar- och tapetserarverkstad för tillverkning av möbler. Bland sortimentet kan nämnas sängar, soffor, bord, skåp och byråar. Särskilt populära blev grammofonskåp, s.k. rundklaffssekretärer och stilbyråar av skilda utseenden.
Som mest hade Smålandsmöbler närmare 20-talet anställda och sedan 1961 har Gösta Danielsson drivit företaget ensam. Möbeltillverkningen i Anneberg lades ned i början av 1970-talet.

 

Smålands Annebergs Nya Snickerifabrik

I samma byggnad som Smålandsmöbler fanns en firma som först hette Sjöborg-Ohlsson men sedan ändrades till Smålands Annebergs Nya Snickerifabrik. Verksamheten drevs bl.a. av Thure Ohlsson och Nils Blom från 1930-talet till slutet av 1950-talet. Snickerifabriken sysselsatte 7-8 man och från början tillverkades trädgårdsmöbler, men sedan kom alla typer av möbler även för inomhusbruk. Så småningom inriktades verksamheten på inredningssnickerier som levererades till en återförsäljare i Tranås.

Snickerier i Ormaryd

Bonden Albert Karlsson i Holma utanför Ormaryd tillhörde på sin tid de bysnickare som förfärdigade enklare möbler, exempelvis skänkar.
I Ormaryds samhälle var tapetseraren Oscar Strand verksam i slutet av 1940-talet med att klä trästommar till färdiga fåtöljer.