Historik föreningens första 50 år

(För föreningens arbete efter 1999 se Hembygdsföreningens huvudsida)

Föregångaren Bygdegårdsföreningen.

Under ett tiotal år före N. Solberga hembygdsförenings tillkomst var en bygdegårdsförening verksam. Denna hade bildats den 6 febr. 1938 i syfte att skaffa en föreningslokal för landsbygdsbefolkningens intressen. Ett bidrag på 1500 kr erhölls från Solberga magasinskassa, som haft en social funktion under 1800-talet men nu var upplöst.
   Inom N. Solberga bygdegårdsförening samlades lokala representanter för hushållningskretsen, LRF, Bondeförbundet, SLU och SLKF. I styrelsen fanns bl.a. Gerde Friman i Hult, David Pettersson i Långarum och Eric Carlsson i Holma. Som ordförande valdes 1941 komminister K. G. Almqvist.
   Föreningen anordnade sommartid flera hembygdsfester med omväxlande politiska och bygdebetonade föredrag. En flitigt anlitad föredragshållare vid denna tid var redaktör Martin Karlgren i Eksjö.

Senare under 1950- och 60-talen började hembygdsföreningen nå ökat intresse. Modernare samlingslokaler hade tillkommit och bygdegården i Muntarp blev besvärlig att värma upp vintertid. År 1972 upplöstes föreningen och lokalen avyttrades till privatbostad. En del av behållningen tillföll hembygdsföreningen.

Källa Willy Gustafsson

Norra Solberga Hembygdsförening 1949 – 1999

HISTORIEN 

I början av 1949, hölls i prästgården ett möte till vilket representanter för Bygdegårdsföreningen inbjudits, för att diskutera denna förenings angelägenheter.
   Efter ingående diskussion var man överens om att tillsätta en kommitté med pastor Martin Hjelte som sammankallande. Kommittén fick i uppdrag att ordna ett offentligt möte, till vilket särskilt hembygdsintresserade skulle inbjudas. Syftet var att få till stånd en hembygdsförening.
   Redan den 22 febr. 1949 kunde detta möte hållas i Föreningshuset, Anneberg. Till mötet hade landsantikvarie G. Svanström inbjudits och denne inledde sammankomsten med ett anförande om hembygdsföreningsarbete.
Efter föredraget framställde M. Hjelte frågan om bildandet av en hembygdsförening och fick ett enhälligt ja till svar.

Mötet valde föreningens första styrelse, som fick följande utseende:

Medlemsavgiften fastställdes till 2 kronor per år.
Styrelsen fick i uppdrag att utarbeta förslag till stadgar.

Protokollet slutar på följande sätt:
”En hembygdsförening för Norra Solberga socken hade nu kommit till stånd. Må framtiden visa att detta var till gagn för både oss själva och efterkommande”

     Sekr. Eskil Henriksson                            Justerat: Erik Ehn

Den 11/9 1949 hade medlemmarna kallats till möte i församlingshemmet vid kyrkan. Styrelsen presenterade förslag till stadgar, som antogs. I stadgarna föreslogs att styrelsen skulle omfatta elva ledamöter, vilket medförde följande fyllnadsval:
     Stig Delavaux, Anneberg
     Axel Gustavsson, Solberga
     Karl Ingesson, Ormaryd
     Einar Pettersson, Målgärde

Till revisorer valdes Carl-Gustav Hultberg och Arvid Pettersson, Ormaryd. Hultbergs revisorsuppdrag kom att bli den hittills längsta förtroendegärningen i föreningens historia. 

Föreningens första årsmöte hölls den 14/5 1950. Ur styrelsens berättelse kan nämnas
     att första årets kassa balanserat å kr 287,30 med en behållning på 74,60.
     att den utsett ett arbetsutskott på sex ledamöter.
     att den planerat men fått ställa in en bussresa till hembygdsgården i Braås.
     Skolläraren Inge Blomstrand hade vidtalats och lovat ställa upp som cirkelledare
     för kommande studier.

Redan i den första berättelsen meddelades att man diskuterat en hembygdsgård och gjort pastoratstyrelsen underkunnig om intresse för gamla komministergården.
   Med bygdegårdsföreningen hade träffats en överenskommelse att denna i fortsättningen skulle arbeta för att samlingslokaler fanns tillgängliga för landsbygdens organisation medan hembygdsvårdande uppgifter i första hand skulle ske inom hembygdsföreningen.
   I det fortsatta arbetet planerades att genomföra en sommarfest i förhoppning att kunna förstärka ekonomin. Långsiktigt var mötet överens om följande arbetsordning.

1. Studieverksamhet i syftet att skaffa större erfarenhet kring hembygdsarbetet och mer
    kunskap kring fornlämningar och äldre bruksföremål.
2. Insamling av bruksföremål för framtida bevaring.
3. Förverkligandet av tanken på en hembygdsgård.

Föreningens första tio år kom att präglas av uppbyggnad, såväl praktiskt som teoretiskt. Den praktiska delen kom till största del att ligga på den kommande hembygdsgården där protokolluppgifter ger besked om stora ideella arbetsinsatser, framför allt från styrelsens ledamöter.

För att få in pengar åtogs bokförsäljningsuppdrag.
   I början av 50-talet gjordes försök med hembygdsaftnar där inträde togs upp. Ekonomin påverkades inte nämnvärt av dessa initiativ.
   Den 22/10 1950 företogs söndagspromenad under benämning ”Utflykt i hembygden”. Denna aktivitet återkom då och då och fick på 70-talet en efterföljare i form av vårutflykt, som regelbundet ett antal år genomfördes på Kristi Himmelsfärdsdag.
   Den 10/4 1951 beslöt styrelsen att ansluta föreningen till Jönköpings Läns Hembygdsförbund. Årsavgiften var 10 kr.
   Till årsmöte i skolan i Solberga den 26/5 1951 insattes buss från kyrkan kl. 18.40 med uppehåll i Anneberg kl. 18.45. Liknande åtgärd förekom vid kommande årsmöten fast inte regelbundet.
   Den 11/9 1951 träffade man styrelsen för Flisby hembygdsförening. Anledningen var att båda föreningarna fått brev från historieforskare Silfving, som sammanställt text från Flisby, Norra Solberga och Södra Vedbo socknar och nu ville ha hjälp med boktryckningskostnad. Styrelserna beslutade göra gemensam framställning i Solberga kommun om ekonomisk garanti för 4 500 kronor vilket motsvarade försäljning av 300 ex av boken. Man hoppades kunna sälja 300 ex i vardera föreningen och på så sätt göra motsvarande förtjänst. Kommunen beviljade den begärda garantin. Vår förening sålde ganska fort de exemplar som behövdes för att återbetala till kommunen. I flera protokoll återkom senare uppmaning om att försöka sälja ytterligare exemplar av boken. Någon uppgift om när samtliga böcker sålts finns ej, men förmodligen klarades detta och är ett exempel på hur föreningen genom bokförsäljning förbättrade sin ekonomi. Detta skulle senare i föreningens verksamhet återkomma med åtföljande lyckade resultat.
   Den 29/3 1952 hölls årsmöte på Caféet i Ormaryd. Därmed hade årsmöte hållits på samtliga orter inom kommunen och i den turordning detta skett kom årsmötena att hållas de närmaste 20 åren. Därefter har samtliga årsmöten varit förlagda till Anneberg. Samtidigt med den förändringen bestämdes att hembygdsaftnarna skulle hållas i alternering mellan orterna.
   Den 1/12 1952 noterade styrelsen att Oskar Bermvik, Skångesbo erbjudit föreningen ta hand om en äldre bostadsbyggnad med vissa inventarier. En utflykt till Skångesbo anordnades och det beslöts att tacksamt ta emot erbjudandet. (Se Hembygdsgården!)
   Vid årsmöte 8/5 1954 föreslog Helge Ståhl, Solberga att föreningen borde genomföra sommarfest i syfte att förstärka ekonomin.
   23/3 1956 beviljade Solberga kommun ett bidrag på 2 250 kronor som hjälp för flyttning av stuga till hembygdsgård.
   Vid årsmöte 9/5 1956 föreslog Erik Ehn att man på film skulle ta upp exempelvis arbetsmetoder som är på väg att försvinna och värda att bevara till eftervärlden. Ehn vädjade till fabrikör Erik Widfeldt att för hembygdsföreningens räkning ställa sitt kunnande till förfogande. Nämnde medlem lovade att göra vad han kunde med bistånd av övriga medlemmar i form av förslag eller medverkan.
Magister Esaias Elmsjö ansåg det angeläget att tillvarata äldre personers säregna röster att bevaras genom upptagning på band.
   24/2 1957 beslöt styrelsen att artiklar, fotografier o. dyl. av intresse för hembygden skulle samlas och förvaras.
Årsmöte 27/4 1957 beslöt inrätta kvinnoråd. Valda för två år blev Astrid Ehn, Linnéa Bladh, Anna-Stina Blomstrand, Anna Grahn, Sigrid Ingesson och Lisa Sterne med Astrid Ehn som sammankallande. Kvinnorådet blev en viktig funktion i verksamheten och nedlade under kommande år ett ovärderligt arbete. Kvinnorådet var i verksamhet fram till årsmötet 1980. Kvarvarande ledamöter ingick sedan i föreningens styrelse, som samtidigt ökade sitt ledamotsantal till 15.
   Våren 1958 fick föreningen som gåva mottaga en s.k. fatabur från Carl-Gustav Hultberg i Släthult. Fataburen är en kvadratisk visthusbod med valmat spåntak, troligen från slutet av 1600-talet.

1961 erbjöd bröderna Erik och Verner Andersson föreningen att ta hand om en valladugård belägen ca 200 m sydväst om hembygdsgården helt nära banvallen till Anneberg-Ormaryds järnväg. Huvudansvariga för detta arbete var Knut Eriksson, Georg Ingesson och Arvid Isaksson.
   Årsmöte 1965 behandlade en framställning från hembygdsföreningen i Nässjö om att starta samarbete mellan hembygdsföreningarna i kommunblocket. Årsmötet uppdrog åt styrelsen att mera ingående sätta sig in i i frågan innan beslut kunde tas.
   Föreningen beslöt senare att gå med i det som kom att heta Nässjöbygdens hembygdsråd. Hembygdsrådet har bl.a. i uppgift att fördela kommunalt anslag till hembygdsverksamheten. Efter Solberga kommuns ingående i Nässjö storkommun har vår förening årligen fått ta del av nämnda anslag. Årsmötet 1965 tog även upp frågan om torp- och backstugeinventering, med beslut om att John Bergström skulle kontaktas.
   Bergström deltog senare i ett styrelsesammanträde som beslutade att i studieform forska kring gårdar, torp och backstugor inom Solberga kommun.
   Föra att komma igång med detta arbete tillsattes den 18/6 1966 följande kommitté: John Bergström, Erik Ehn, Willy Gustafsson, C-G Hultberg och Karl Ingesson med Bergström som sammankallande.
Därmed var starten skedd för nästa stora arbetsprojekt efter hembygdsgården, nämligen att forska fram uppgifter, märka ut och sätta upp skyltar vid varje torp och backstuga och som fortsatte med att bli en sammanställning i bokform: Sockenböckerna "Solberga Bygd och Folk".
   Vid årsmötet 9/4 1967 frånträdde makarna Ehn sina uppdrag som ordförande och ledamot i kvinnorådet. Som ny ordförande valdes C-G Hultberg som därmed lämnade sitt uppdrag som revisor. Bertil Karlsson, Oroen blev ny revisor. I kvinnorådet skedde flera förändringar.
   Årsmötet 1969 anslog 1 000 kronor till forskningskommittén. Det var det första i raden av flera anslag allt efterhand som kommittéarbetet fortskred.
   Vid årsmötet 1970 lämnade forskningskommittén en första rapport, som återfinnes i protokoll. Rapporten ger en klar inriktning mot utgivande av en sockenbok. Vid samma årsmöte kunde konstateras att föreningen passerat 200 i antal medlemmar.
   I testamente efter Gustav Jonsson i Kulla erhöll föreningen 1 000 kronor.
1972 finner vi en första notering om att vi har representation i Nässjöbygdens hembygdsråds styrelse genom C-G Hultberg som ordinarie ledamot och med Willy Gustafsson som suppleant.
   Vid årsmötet 22/3 1974 tog någon upp fråga om semaforen vid före detta järnvägsstationen i Anneberg. Frågan hänsköts till styrelsen, som beslutade att ta upp semaforen till hembygdsgården där den blev liggande några år. På tillskyndan av Lennart Karlsson togs kontakt med samhällsföreningen i Anneberg. Det resulterade i att 1976 påbörjades en renovering av semaforen, som innebar att densamma så småningom återuppsattes nymålad och grann. År 1999 konstaterades att det var dags för ny översyn.
   30/9 1979 meddelades att Bygdeföreningen upphört och skänkt föreningen 2 000 kronor.
   20/3 1981 avgick Artur Ring ur styrelsen, som han representerat i i 28 år varav 26 år som kassör.
   24/5 1981 samlades styrelsen för besiktning av före detta järnvägsstationen i Anneberg, som vi erbjudits att ta hand om. Det beslöts att avböja erbjudandet.
   1983 lämnade Einar Pettersson ett 30-årigt styrelseledamotsuppdrag.
   1985 meddelades att Bernhard Fornhagen kommer att försöka återställa nytt vattenhjul vid en före detta kvarn i Danstorpsån. Mauritz och Willy Gustafsson skulle vara medhjälpare.
   Styrelsen gjorde en framställning till Norra Smålands regemente om kalkboden vid Hamnaryd.
1986 skedde uppsättning av vattenhjulet i Danstorpsån. Underhållsarbete skedde vid smedjan i Ormarydsby och behovet av redskapsbod vid hembygdsgården diskuterades.
   David Pettersson lämnade styrelsen.
   Till årsmötet 1987 medverkade femteklassare från Annebergs skola med teckningar från hembygden. Ett trevligt inslag. De medverkande erhöll priser.
   Bernhard Fornhagen utsågs till föreningens förste hedersledamot.
   Den 29/7 1988 meddelas vid sammanträde att Bernhard Fornhagen överlämnat gåvobrev på vattenhjulet i Danstorpsån.
   Det beslöts att inköpa nya protokollsböcker. Beslutet föregicks av diskussion om att övergå till maskinskrivna protokoll men beslutades att även fortsättningsvis ha handskrivna protokoll i inbundna böcker.
1989 erhöll föreningen 1 000 kronor i anslag från Nässjö kommun med anledning av att vår förening fyllde 40 år. Föreningen föreslog Willy Gustafsson som mottagare av hembygdsmedalj.
   Årsmötet 16/3 1990 beslutade avsätta 57 517 kronor i en forsknings-, kultur- och studiefond vars avkastning årligen skulle delas ut i form av stipendium. Årsmötet beslöt också att översyn skulle ske av stadgarna. Styrelsen ombesörjde detta och efter behandling vid två årsmöten började de gälla från och med årsmötet 1992 och trycktes i 500 exemplar. Se stadgar.
   Det beslöts inrätta valberedning med en ledamot från vardera tre samhällena. Från Solberga gick ej att få någon representant. Följande valdes in i föreningens första valberedning: Tage Claesson, Ulf Gardevåg, Ormaryd och Händel Äng, Anneberg med Ulf Gardevåg som sammankallande.
   Det beslöts även att delta i samhällets dag i Anneberg samt att lägga nytt sticktak på valladugården och för detta arbete utsågs Lennart Karlsson som huvudansvarig.
   1990 kom Ranglaryd in i föreningens verksamhet. Ingvar Rosén informerade om att Domänverket köpt Ranglaryd och hade för avsikt att tömma ladugård och riva den gamla kvarnen. Efter besiktning i Ranglaryd beslutas den 3/9 att skriva till Domänverket och be dem avvakta med rivning av kvarn/såg-byggnaden. Beslutet togs med stor tvekan. Lennart Karlsson och Bo Almqvist utsågs som kontaktpersoner för Ranglaryd. Den 9/1 1991 meddelade Domänverket att de accepterade vårt förslag.
  Den 9/9 1990 anordnades ”öppet hus” i landets hembygdsgårdar. Vi beslöt att ej delta.
   1991 genomföres på förslag av Tage Claesson ”gammaldags kyrksöndag” tillsammans med Jönköpings läns kusksällskap. Detta arrangemang återkom till och med 1994 med varannat år i vardera Norra Solberga och Flisby kyrkor. Arrangemangen mötte stort intresse i Flisby och mindre i Solberga.
   20/2 1994 genomfördes kälkparti med nämnda sällskap, som i sin slädfärd hade uppehåll vid hembygdsgården. I fint väder kunde på hembygdsgården beskådas drygt 20-talet slädekipage, medan kuskar och passagerare trängdes kring kaffeborden i stugans värme.

Den 8/4 1991 hade vi åter inbrott i hembygdsgården. Detta var fjärde gången detta inträffade. Polisen säkrade några fingeravtryck. Efter självrisk erhölls 1 295 kronor från försäkringsbolaget. Dessa ständiga inbrott och regelbunden skadegörelse i form av sönderslagna fönster m.m. upplever föreningen som ett stort problem.
1992 vandaliserades skyltar vid Bokdungen. Det dröjde till 1998 innan nya skyltar kom på plats.
   Styrelsen beslöt utse ett arbetsutskott vilket ej förekommit under flera år. Ledamotskap i arbetsutskottet blev i fortsättningen stående för ordförande, vice ordförande, kassör och sekreterare.
   Hembygdsrådet i Nässjö uppmärksammade dålig närvaro vid sina sammanträden av våra representanter i dess styrelse.
   1993 ordnades så vi fick utnyttja två hyllmeter i kyrkans arkiv, vilka omgående togs i anspråk. Arkivförteckning upprättas.
   Länsstyrelsen gjorde inspektion vid kalkbod och Ranglaryd och vi erhöll dokumentation över deras synpunkter.
1994 fick vi tillstånd av domänverket att hämta enestavar och rensa dammen i Ranglaryd. Vi gjorde framställning till arbetsförmedlingen om en snickarehjälp för arbeten med kvarn/såg i Ranglaryd.
Årsmötet 1994 godkände projektplan för Ranglaryd.
   C-G Hultberg lämnade styrelsen och utsågs till hedersmedlem.
   11/4 1994 inträffade vägverket vid hembygdsgården och gav klartecken för ny infart och rensning av dike utmed vägen. Rolf Nilsson utförde arbetet.
   Skyltdockor för utställningsändamål inköptes för 1 000:--.
   Stiernspetz’ka släktföreningen erbjöd ersättning om vi vill renovera fatabur, kalkbod och släktens gravsten.
1995 erhölls från Länsstyrelsen restaureringsbidrag för kvarn/såg i Ranglaryd. Framställning gjordes till postverket om att Ormaryd skulle återfå sin rätta postortsadress.
   Genomfördes en medlemskampanj genom att 39 nyinflyttade blev kontaktade för medlemsteckning.
   Vi deltog i riksmarschen för Cancerfonden och erhöll diplom.
   Vi hade besök av hembygdsföreningen i Nässjö och visade dem Grimsberg och Ranglaryd samt bjöd på kaffe i hembygdsgården.

1997 genomfördes kommunrunda i samarrangemang med Flisby hembygdsförening och hembygdsrådet den 14/9, vilket var en av detta års blåsigaste dagar. Den 8/5 hade vi åter ansvaret för kyrkkaffe i församlingshemmet. Detta är något som förekommer då och då. Nytt denna gång var att styrelsen uppmanat männen att i bättre omfattning hjälpa till i arrangemanget.
   På försök anordnades söndagar ”Öppet hus” med servering av kaffe och våfflor under juli månad.
Årsmötet 1998 godkände att ledamotsantal för styrelsen skulle vara elva. Likaså att inrätta arbetsgrupp för hembygdsgård och bysmedja. För hembygdsgården utsågs Lars Adamsson, Yngve Anarp, Kerstin Arvidsson och Rune Utter. För bysmedjan utsågs Lars-Göran Andersson och Åke Åstrand. Svea Johansson tilldelas hembygdsföreningsnålen.
   13―14/6 hade Stiernspetz’ka släktföreningen träff. Anita Anarp ordnade programmet. Karin och Lennart Karlsson biträdde andra dagen.
   Vid årsmötet 1999 genomfördes gruppdiskussioner kring verksamheten. Diskuteras hemsida på Internet.
   18/12 arrangerades Julmarknad i hembygdsgården. Anita Anarp höll i trådarna.

(För föreningens arbete efter 1999 se Hembygdsföreningens huvudsida)

Till sidans början