Utdrag ur Historiskt, Geografiskt och Statistiskt Lexikon
över Sverige.
7 band utgivna åren 1859 - 1866.
Beskrivningar av socknen, häradet, åar och platser i Norra Solberga socken.
Solberga.
Annex-socken
till Flisby pastorat, är belägen uti Södra Wedbo härad af Jönköpings län,
1 mil n. v. från Ekesjö, 4 mil s. o. från Grenna — vid 680 fots höjd över
havet — omgifves i norr av Flisby, i öster af Ekesjö och Höreda, i söder
af Björkö samt i vester af Nässjö och Barkeryd i Tveta härad; arealen är
0,885 qv.mil, hvaraf
0,072
äro vatten. Jemförd med moderförsamlingen, har denna socken 240 tld mindre
egor till hvarje hemman. Socknen, som i allmänhet har ett högt läge,
genomskäres af en större bergskedja och har lika jordmån med Flisby socken.
Bergkalk, en sällsynthet i dessa trakter, förekommer på hemmanet Hamnaryds
egor; stenarten är af gråaktig färg, har i öfrigt likhet med den, som föres
från Harg i Nerike till Jönköping för masugnarnas behof. Ett dylikt berg
ligger å nästgränsande hemmanet Karlstorps
egor; oaktadt de i bergen här och der förekommande röda kalk- eller
fältspatsådrorna samt det gråaktiga utseendet lemnar denna sten likväl efter
bränningen lika hvit kalk som den gotländska. Från 2:ne källor på Äskhults
egor hafva Svartån och Emm-ån sin
första upprinnelse.
Socknen som år 1810 beboddes af 1,091 och 1863 af 1,562 inbyggare
på 426 hushåll, innehåller 43 1/2
mtl, hvaraf 17 11/12
mtl skatte, 1/3
krono, 25 1/4
frälse. I socknen äro förlagda 11 man af indelta arméen. Hela
fastighetsvärdet upptogs i 1863 års bevilling till 904,500 rdr, hvaraf 31,000
rdr för annan än jordbruksfastighet. I bevilling efter II och III art. erlades
328 rdr. Kyrkan är tillbyggd 1750 och 1763. I choret hänger en dopengel af
trä, med dopskålen i högra handen; fordomdags nedhissades engeln vid
döpelseförrättningar. År 1800 inrättades här ett sockenmagazin, och 1858
lades grunden till ett sockenbibliothek genom inköp av böcker för
församlingens andel i brännvinsminuteringsafgiften. Den äldste tjenstgörande
orgelnist och kantor i riket anses vara härvarande orgelnisten N. Ahlstrand,
som är 80 år gammal och tjenstgjort i 52 år; af honom är socknens orgelverk
bygdt år 1836. Nyligen har nämnde orgelnist hugnats med en hedersskänk af
socknemännen. Trenne veteraner skola vara bosatta här, enligt Eksjö-bladet,
deraf den ena är nu mera afskedade extra korporalen af 3:dje majorens kompani
vid Jönköpings regimente, Lars Björn, född i denna socken d. 29 Sept. 1777,
som tjenstgjort på Gotland, i Westerbotten, deltagit i finska, norska och tyska
krigen och erhöll afsked 1822 med vitsord att hafva tjenat troget och väl. De
två andra äro landtvärnsmännen Jon. Borg och Johannes Giss. Af fornminnen
påträffas ett af de i Finnveden icke ovanliga fyrsidiga stenrören, allmänt
kallade kyrkorör, på hemmanet Blankefalla egor. — I socknen finnas flera
säterier och välbyggda gårdar; största godsen äro: Hamnaryd med underl. tax. till 48,400 rdr rmt, se den art.; — 3
mtl fr.-säteri Glömminge med 1/3
mtl Hult och ångbränneri; — 2 1/4
Grimmaryd
med Qvarng.; — Äskhult, Släthult
och Solberga säterier, se dessa art.; — 1 fr.säteri Stumperyd
med 1/2
mtl fr.; — 1 mtl Knapparp
ladugård, med qvarn, såg och tegelbruk; — Luttersjö,
1 mtl säteri-ladugård; — 1 fr.säteri Gisshult
med qvarn, 1 frälse Bänarp, 3/8
sk. Gimmarp, ett gods, egare
överst-löjtn. Schmiterlöf på Rödjenäs i Björkö socken. — 1/4
mtl skatte Pilabo med qvarn för 3 par
stenar, enbladig såg, en knipp- och en spikhammare för särskilda stockar
jemte nödig eldstad för tillverkning af hvarjehanda svartsmide till eget och
ortens behof enligt bergskollegii utslag af den 2 Maj 1853; 1/2
sk. Sjunnaryd och 1/8
fr. Ormaryd jemte qvarn med 2 par
stenar och såg. — N:a Äng, 1/4
rå och rör. — Hult, 333/1000
mtl krono, komminister-boställe. Vid Marietorp,
1 mtl skatte, finnes gätgifvaregård. Af öfriga hemman nämnas Elmeshult,
Holma, Buckhult, Kongseryd, Stora
Löfhult. Danstorp. Hafsvik, Muntarp,
Snarebo 1/4
fr., Wiebäck 1/4
fr.; Påskarp. — Adress: Eksjö.
Wedbo,
Södra-, härad i Jönköpings län, begränsadt
i norr af Norra Wedbo, samt Ydre härad av Östergötlands län, i öster af
Sevedes och Aspelands härader i Kalmar län, i söder af Östra härad och i
vester af Tveta härad. Största längden är från nordvest till sydost nära 6
mil; bredden 1 3/4 till 2 1/2
mil; ytinnehållet uppgifves till 13,125
qv.-mil, hvaraf dock nära 2 1/2
qvadr.-mil utgöra vatten. Tillsammans med N:a Wedbo utgör detta härad Jönköpings
läns 2:a fögderi och domsaga, i ecklesiastikt hänseende ensamt ett kontrakt
af Linköpings stift. Hela häradet inneslutes mot sydost, söder och sydvest af
en hög bergskedja, på nordöstra gränsen skiljer en annan bergsträckning
detsamma från Östergötland. I nordvest mot Norra Wedbo träffas den mest höglända
bygden, och härifrån sluttar landet i allmänhet mot sydost, öfverallt
uppfyldt af höjder, djupt liggande sjöar, kärr och sandmoar. De talrika
sumptrakterna hafva visserligen icke stor utsträckning, men mycken benägenhet
att alstra frost omkring sig, så att man äfven efter den varmaste sommardag i
dalarne om natten erfar en verklig vinterkyla, under det sommarvärmen fortfar
oförminskad på bergen. I sednare tider har dock det onda på flera ställen förminskats
genom utdikningar. Likväl saknas icke ganska bördiga orter, och de merändels
höga bergen äro betäckta med lös jord, oftast af god beskaffenhet. Hufvudnäringar
äro linodling, linneväfnad och boskapsskötsel, jemte åkerbruk. Skogarne
hafva alltid varit vanvårdade; en ringa inkomst af dem har vunnits genom
leveranser till Bruzaholms bruk och ett par smärre manuakturverk. Hvad som för
öfrigt icke användes till eget behof får ruttna ned. Hufvudsakligen bestå
skogarne af gran och fur. Dessutom finnas björk, ek, sälg, asp, rönn, al,
lind och lönn; sparsammare bok och alm. Intet malmförande berg finnes, så
vidt man vet, men deremot träffas icke obetydligt sjö- och myrmalm. — Häradets
förnämsta vattendrag äro: Svartån,
som har sin källa i sydvest ur Svartekälla
på Eskhults egor i Solberga socken. Den är från början ganska vattenrik,
afflyter mot norr, bildar Sjunneryds-, Johannesbergs-,
Flisby- och Aneby-sjöarne,
den sistn. på gränsen mot Norra Wedbo, och fortsätter derefter sitt lopp inom
nämnda härad. Ej långt öster om Anebysjön ligger äfvenledes på gränsen Assjön,
som upptager några smärre vattendrag. Ej långt norr om Svartekälla ligger Emmekälla,
Emåns begynnelse; till denna ås (se art. Emån) vattenområde hör häradets
hela mellersta och östra del. Sjön Wrixen,
ej längt öster om Svartekälla, afflyter först mot norr, sedan mot sydost i många
krokar, i Hafrevikssjön, upptagande
ett nordligt tillopp af de åar, som flyta förbi och genom Eksjö stad,
hvarefter det betydliga strömdraget, under namnet Markestadsån,
infaller i sjön Solgen, som på södra
gränsen vidare afflyter inåt Östra härad. Nästan parallelt med denna å löper
ett annat vattendrag på föga avstånd i öster i samma rigtning, bildande Skedesjön,
Mycklafloen, häradets största sjö
(2,300 tld) och Bellen. Häradets östra
del genomflytes av Bruzaholmsån i östlig rigtning, upptagande vattnet från en
mängd små sjöar och bäckar. Denna å afflyter i Kalmar län och förenar sig
der med hufvudfloden.
Folkmängden i detta härad var år 1805: 10,903,
hade 1850 ökats till 15,074 och utgjorde 1865: 15,880, förutom Eksjö stad med
1,970 inv. Häradet innefattar 390 3/8
mtl, hvaraf 220 17/48 skatte, 40 25/48
krono och 129 1/2 frälse. Det
innefattar 9 socknar samt 2/3 af Kråkshult,
hvars öfriga del tillhör Östra härad, mindre delar af Lönneberga socken i
Kalmar län och af Björkö i Östra härad (se tabellen till Jönköpings län).
Tingstället är vid Ekebergs gästgifvaregård i Hults socken och häradsvapnet
tre klöfver-blad.
Svartån
upprinner i Småland på Eskhults egor i Solberga socken af N:a Wedbo härad och
Jönköpings län, men blir först mer allmänt känd under namnet Svartån,
sedan han stupat utför en 56 fot hög, tvärbrant klippa, Stalpet kallad, ned i
Svartådalen och till sjön Ralången, hvarifrån han rinner genom Säbysjön
och till Sommen vid säteriet Tranås; från Andersboviks norra hörn fortsätter
ån sitt lopp, omkring 150 fot bred, rakt åt norr 1/2
mil, men gör derpå en krökning åt öster, hvarunder en mindre arm, kallad
Hurån, afsöndrar sig och går åt söder, öster och norr öfver 1 mils väg
till Strålsnäs; stora strömmen vänder sig snart åt norr åter, derpå åt väster
förbi Boxholms bruk; vid Strålsnäs förenas båda armarna. I ån förekomma
ansenliga forsar och fall vid Boxholms bruk, af tillsammans 89 fots höjd på
1,000 famnars väg, och andra vid Linnefors och Öringe; Hurån har ett särdeles
fall vid Strålsnäs. Härifrån flyter ån förbi Mjölby, Nyqvarn till sjön
Roxen, uti hvilken hon förenar sig med Motala ström, som går till hafvet vid
Norrköping. Svartåns lopp till Roxen från Sommen beräknas till 9 mil med en
sammanlagd sänkning af cirka 383 fot. Af de många åar och bäckar, som förstärka
Svartåns vattenmassa, må nämnas Lill-,
Sken- och Åsbo åar. Ett mindre vattendrag, kalladt Gölgebäck, som kommer
från östra höjderna i Frinnaryds socken och faller i Svartån, går
underjordiskt vid pass 0,125 mil under de s.k. Frinnaryds
backar, och det säges, att ett barn, som drunknat i sjön Islingen ofvanför
det underjordiska loppet, återfunnits i Svartån.
Eskhult.
Två mant. säteri uti Solberga socken och Södra Wedbo härad
af Jönköpings län, ligger på största höjden af den bergskedja, som löper
genom socknen, och har sålunda ett högt vackert läge samt är väl bebygdt. Säteriet
egdes år 1702 af Casper Stålhammar, som likaledes egde Gisshult i samma
socken; det år tillhörde 1857 en herr Gustafsson. — På hemmanets egor
ligger Svartåns ursprung. Svarte Källa.
Sätesgård uti Solberga socken och Södra Wedbo härad af Jönköpings
län, med 3 mantal, har goda egor och är väl bebyggd. Gården egdes i början
af 1700-talet af en Oxhufvud, 1687 af två fröknar von Gerdten, troligen
systrar eller döttrar till majoren Magnus von Gerdten, hvars vapensköld hänger
i kyrkan; den innehafves nu af bonden Carl Anders Andersson.
Gullarp.
Ett mantal säteri i Flisby socken och Södra Wedbo härad af
Jönköpings län, år 1856 uppskattadt till 2,000 rdr rmt, eges af fröknarna
Hedvig och Ulla samt herrarne Johan, Arvid och Konrad Stjernspetz.
Hamnaryd.
Två mant. säteri i Solberga socken och Södra Wedbo härad
af Jönköpings län, utgör med kalkugn, qvarn med 3 par stenar, såg med ett
blad, jemte underlydande Blixås 1/2 mtl, Kjärr 1/4
mtl, ett gods, som 1859 uppskattades till 11,630 rdr rmt, med auditör A.
Stjernspetz till egare. År 1770 tillhörde säteriet fru M. Chr. Hammarfelt. Stället
har prydlig åbyggnad. Rådande jordmånen är sandjord, ängs- och betesmark äro
klena. Här finnes nästan ingen skog.
Marietorp.
Marientorp (på
Akrells karta). Ett mantal skatte med gästgifvaregård uti Solberga socken, Södra
Wedbo härad af Jönköpings län, hvarifrån skjutsas till:
Ekesjö
i öster...................................................................
7/8 mil
Ingevaldstorp
i norr.....................................................
1 7/8
”
Esperyd
i v. n .v...........................................................
1 3/4
”
Äskhult, ett frälse-säteri
uti Solberga socken, består af 2 mtl, och de underlydande af 3/4 mtl; är
redan beskrifvet under art. Eskhult. Godset taxerades 1856 till 45,000 rdr.