Liten ordlista över svensk valutahistoria.
Adolphin.
En karolinermark (två mark) med kung Adolf Fredriks (1751-1571)
bild.
Batting.
En fjärdedels skilling, präglad 1802-1833.
Blodsklipping.
Klipping präglad
1568. Kan vara präglad med silver erlagd som bot för Sturemorden.
Christin.
Ett mynt på åtta mark från 1649 med drottning Kristinas bild.
Dirhem.
Arabiskt mynt som cirkulerade i Sverige fram till ca 1000.
Dubbel pjäs.
Tio öre silvermynt. präglad 1739-1764.
Dukat.
Det internationella guldmyntet, första gången präglat i Venedig
1284. Vanligen gällde en dukat = två riksdaler. Valören har använts i
Sverige 1654-1868.
Dukaton.
Ett åtta dalers silvermynt präglat 1664-1704.
Enkel pjäs.
Fem öre silvermynt under 1700-talet.
Ferding.
Mynt med ett värde av en fjärdedels Revalsk mark.
Frederik.
Ett karolinermynt, två mark, med Fredrik I:s bild (1720-1751)
Fyrk.
Första gången präglad 1478 = en halv örtug = fyra penningar.
Gote.
Gotländskt silvermynt präglat under medeltiden.
Groschen.
Myntenhet använd i flera svenska besittningar.
Gyllen.
Silvermynt präglat i Stockholm och Uppsala under Gustaf Vasas tid,
guldmynt präglat under Erik XIVs och Johan IIIs tid.
Heller.
Valör som använts i svenska besittningar.
Hvid.
Danskt mynt som även används i de södra delarna av Sverige.
Karolin.
Flera olika myntsorter. Först guldmynt 1606-1624, sedan markmynt
från 1664, där en karolin var lika med två mark. Därefter benämndes även
guldmynt om tio franska franc, 1868-1872, för karolin.
Kastpenning.
Mynt som präglats och utdelats vid någon kunglig högtid;
begravning, kröning, giftermål.
Klipping.
Ett fyrkantigt mynt som präglades i både guld, silver och koppar.
Kopek.
Präglades i Avesta 1788 avsett för användning i Ryssland under
kriget där.
Kopparrunstycke.
Benämning på ett öre kopparmynt 1719-1778, se även runstycke.
Kova.
Det finska ordet för hård som användes som beteckning för
riksdalern.
Krellmynt.
En serie mynt präglade 1723 på initiativ av bankkommisarie Krell.
Kreuzer.
Ett i Säter slaget kopparmynt 1632 som skulle användas i de av
svenskarna ockuperade områdena i Tyskland.
Krona.
Myntenheten sedan 30 maj 1873. En krona = 100 öre.
Krongyllen.
Präglades av Johan III i guld 1569-1573.
Kurant (Courant).
Ett öresmynt i silver, 1650-1776. En daler kurant = 32 öre.
Mark.
Användes av vikingarna som en viktenhet om drygt 200 gram. Den
kunde delas in i ören och örtug. Från medeltiden blev den sedan beteckning
på olika myntsorter.
Myntpollett.
En pollett med åsatt värde som cirkulerat som mynt, vanligast i
slutet av 1700-talet och början av 1800-talet.
Mynttecken.
Benämning på nödmynten om en daler silvermynt som präglades
1715-1719.
Nödmynt.
Ett slags kreditmynt av koppar 1715-1719. Varje mynt hade valören
en daler.
Ortig.
Finns endast med på mynt från 1593 med inskriften "1 mark
ortig".
Penning.
Den officiella myntvalören ända till 1776.
Pjäs.
Benämning under 1700-talet på femöringen.
Plåt.
Benämning på plåtmynt om två daler silvermynt.
Pojköre.
Mynt för ett öre 1772 som var plattare än normal. Präglat på för
stora myntämnen, bl.a. ämnen avsedda för ett och två öre silvermynt.
Portugalös.
Ett praktmynt från Johan III på fem och tio daler, som inte tycks
ha använts som betalningsmedel.
Riksdaler.
Användes som beteckning från 1604.
Rosenobel.
Guldmynt, ursprungligen engelskt, som präglades under Johan III:s
tid (1568-1592).
Runstycke.
Benämning på ett öre i silver Gustaf Vasa, sedermera ett öre
kopparmynt och en tolftedels skilling.
Sessling.
En sjättedels öre.
Skilling.
Räkneenhet 1777-1855.
Slant.
Ett öre i koppar. Dubbel slant = två öre.
Solidus.
Manlig benämning på skillingmynt präglade i svenska
besittningar.
Styver.
Från frihetstiden på 1700-talet ett öre i silver.
Taler.
Tysk förebild för den svenska dalern och den amerikanska dollarn.
Ulrique.
Benämning på två mark under drottning Ulrika Eleonora
(1680-1693).
Vitten.
Ett öre silvermynt.
Öre.
Från vikingatiden en viktenhet. Ett öre = en åttondels mark.
Örtug.
Liksom öre från början en viktenhet. En örtug = en tredjedels
öre.
Mynt före 1590-talet.
1 mark = 8 öre.
1 öre = 3 örtugar.
1 örtug = 8 penningar.
1590-talet -1776.
1 daler = 4 mark.
1 mark = 8 öre.
1 öre = 24 penningar.
Gustav II Adolf införde dubbelmyntfot: daler silvermynt och daler kopparmynt.
Relationen mellan silver- och kopparmynt kom att växla. Från 1664 till 1776
var 1 daler silvermynt = 3 daler kopparmynt. Under perioden gavs i olika
omgångar ut sedlar och nödmynt.
1776 - 1855.
1 riksdaler = 48
skilling.
1 skilling = 12 runstycken.
Man använde sällan begreppet runstycken utan i stället 1/2
skilling, 1/4 skilling osv.
Det var Gustav II:s myntrealisation 1776 som medförde detta helt
nya myntsystem.
Två typer av sedlar utgavs parallellt: dels gav Riksbanken ut
sedlar, riksdaler riksbanko var = 1 1/2 riksdaler riksgälds.
Jämsides förekom också silver riksdaler, riksdaler specie,
(officiellt namn från 1835). Sedlarna föll i värde mot silvermyntet och 1834
fastställdes att 1 riksdaler specie var = 2 2/3 riksdaler banko = 4 riksdaler
riksgälds.
1855 - 1873.
1 riksdaler
riksmynt = 100 öre
Den nya riksdalern fick samma värde som riksgäldssedlarna, dvs. 1
riksdaler riksmynt var = 1/4 riksdaler specie.
1873 - .
1 krona = 100
öre.
Kronan fick samma värde som riksdalern.
Enhetsmått 1665 - 1854/62.
1 kvarter = 6 tum
(verktum).
1 fot = 2 kvarter eller 1/2 aln eller 12 tum.
1 aln = 2 fot eller 4 kvarter eller 24 tum.
1 famn = 6 fot eller 3 alnar.
1 stång = 5 alnar eller 10 fot.
1 mil = 3 600 stänger eller 6 000 famnar eller 18 000 alnar eller 36 000 fot.
Decimalmått 1855/63 - 1877/88.
Grundenheten förblifwer den hittills gällande foten, eller hälften af
den hittills gällande alnen.
Milen kommer att tills vidare bibehållas oförändrad och således
innehålla 36 000 fot.
| Mil | Ref | Stänger | Fot | Tum | Linier |
| 1 | 360 | 3 600 | 36 000 | 360 000 | 3 600 000 |
| 1 | 10 | 100 | 1 000 | 10 000 | |
| 1 | 10 | 100 | 1 000 | ||
| 1 | 10 | 100 | |||
| 1 | 10 |
Jämförelse mellan Gamla och Nya längdmåttet.
| Gamla måttet | Nya måttet | ||
|
|
Fot |
Tum |
Linier |
|
1 famn |
6 |
|
600 |
|
1 aln |
2 |
|
200 |
|
2 qvarter |
1 |
|
100 |
|
1 qvarter |
|
5 |
50 |
|
3 verktum |
|
2,5 |
25 |
|
2 verktum |
|
1,667 |
16,67 |
|
1 verktum |
|
|
8,33 |
| 1/2 verktum | 4,17 | ||
| 1/4 verktum | 2,08 | ||
|
1/8 verktum |
|
|
1,04 |
| Nya måttet | Gamla måttet | |
|
|
Aln |
Verktum |
| 1 Ref | 50 | |
| 5 stänger | 25 | |
| 2 Stänger | 10 | |
| 1 Stång | 5 | |
| 5 fot | 2,5 | 60 |
| 2 fot | 1 | 30 |
| 1 fot | 12 | |
| 5 tum | 6 | |
| 2 tum | 2,4 | |
| 1 tum | 1,2 | |
| 5 linier | 0,6 | |
| 2 linier | 0,24 | |
| 1 linie | 0,12 | |
Metermått 1876/79.
Metriska längdmåttens förhållande till decimalmått och tvärt om.
| 1
Nymil (myriameter) = 33,681 fot = 0,9356 gammal mil. 1 Kilometer = 3 368,1 fot. 1 Meter = 3,3681 fot. 1 Decimeter = 3,3681 tum. 1 Centimeter = 3,3681 linier. 1 Millimeter = 0,33681 linie. |
1
Ref = 29,69 meter. 1 Stång =2,969 meter. 1 Fot = 2,969 decimeter. 1 Tum = 2,969 centimeter. 1 Linie = 2,969 millimeter. 1 Gammal mil = 1,0689 nymil = 10.689 kilometer = 10 689 meter. |
Metriska längdmåttens förhållande till svenska verkmått och tvärt om.
| 1
Meter = 3,3681 verkfot. 1 Meter = 1,68405 alnar. 1 Decimeter = 4,04172 verktum. 1 Centimeter = 4,85 verklinier 1 Milimeter = 0,485 verklinier. |
1
Famn = 1,7814 meter. 1 Aln = 5,938 decimeter. 1 Qvarter = 1,4845 decimeter. 1 Verktum = 2,47417 centimeter. 1 Verklinie = 2,06181 millimeter. |
Enhetsmått 1665 - 1854/62.
| 1
Qvadrat qvarter 1 Qvadrat fot 1 Qvadrat aln 1 Qvadrat famn 1 Qvadrat mil 1 Kannland 1 Kappland 1 Tunnland |
=
36 qvadrat verktum. = 4 qvadrat qvarter. = 4 qvadrat fot. = 9 qvadrat alnar. = 324 000 000 qvadrat alnar. = 19 qvadrat stänger, eller 250 qvadrat alnar, eller 1 000 qvadrat fot. = 17 1/2 qvadrat stänger, eller 437 1/2 qvadrat alnar, eller 1 750 qvadrat fot. = 32 kappland, eller 560 qvadrat stänger, eller 14 000 qvadrat alnar, eller 56 000 qvadrat fot. |
Grundenheten är qvadratfoten, d.v.s. en qvadrat med en fots sida.
| 1
Qvadratref 1 Qvadratstång 1 Qvadratfot 1 Qvadrattum |
=
100 qvadratstänger. = 100 qvadratfot. = 100 qvadrattum. = 100 qvadratlinier. |
| Q-mil | Ref | Stänger | Fot | Tum | Linier |
| 1 |
129
600 1 |
12
960 000 100 1 |
1
296 000 000 10 000 100 1 |
1 000 000 10 000 100 1 |
100 000 000 1 000 000 10 000 100 |
Jämförelse mellan Gamla och Nya ytmåttet.
|
Gamla måttet |
Nya måttet |
|||||||||
| Tunnland | Kappland | Q-Famnar | Q-Alnar | Q-Qvarter | Q-Verktum | Q-Refar | Q-Stänger | Q-Fot | Q-Tum | Q-Linier |
| 10 | 56 | |||||||||
| 5 | 28 | |||||||||
| 2 | 11 | 20 | ||||||||
| 1 | 5 | 60 | ||||||||
| 16 | 2 | 80 | ||||||||
| 8 | 1 | 10 | ||||||||
| 4 | 70 | |||||||||
| 2 | 35 | |||||||||
| 1 | 17 | 50 | ||||||||
| 10 | 3 | 60 | ||||||||
| 5 | 1 | 80 | ||||||||
| 2 | 72 | |||||||||
| 1 | 36 | |||||||||
| 5 | 20 | |||||||||
| 2 | 8 | |||||||||
| 1 | 4 | |||||||||
| 5 | 1 | 125 | ||||||||
| 2 | 50 | |||||||||
| 1 | 25 | |||||||||
| 10 | 6 | 94,44 | ||||||||
| 5 | 3 | 47,22 | ||||||||
| 2 | 1 | 38.88 | ||||||||
| 1 | 69,44 | |||||||||
| 1/2 | 34,72 | |||||||||
| 1/4 | 17,36 | |||||||||
| 1/8 | 8,68 | |||||||||
| 1/16 | 4,34 | |||||||||
| 1 | 25 | 62 1/2 | 10 | |||||||
| 5 | 28 | 250 | 5 | |||||||
| 2 | 11 | 187 1/2 | ||||||||
| 1 | 5 | 93 1/2 | ||||||||
| 2 | 375 | 50 | ||||||||
| 1 | 67 1/2 | 20 | ||||||||
| 250 | 10 | |||||||||
| 125 | 5 | |||||||||
| 50 | 2 | |||||||||
| 25 | 1 | |||||||||
| 12 1/2 | 50 | |||||||||
| 5 | 20 | |||||||||
| 2 1/2 | 10 | |||||||||
| 1 1/4 | 5 | |||||||||
| 1/2 | 2 | |||||||||
| 1/4 | 144 | 1 | ||||||||
Metriska ytmåttens förhållande till decimalmått och tvärtom.
| 1
Hektar 1 Ar 1 Q-Meter 1 Q-Decimeter 1 Q-Centimeter 1 Q-Millimeter |
=
11,344 Q-Refar = 11,344 Q-Stänger = 11,344 Q-Fot = 11,344 Q-Tum = 11,344 Q-Linier = 0,11344 Q-Linier |
1
Q_Ref 1 Q-Stång 1 Q-Fot 1 Q-Tum 1 Q-Linie |
=
8,815 Ar = 8,815 Q-Meter = 8,815 Q-Decimeter = 8,815 Q-Centimeter = 8,815 Q-Millimeter |
Metriska ytmåttens förhållande till äldre svenska ytmått och tvärtom.
| 1
Hektar 1 Ar 1 Q-Meter 1 Q-Decimeter 1 Q-Centimeter 1 Q-Millimeter |
=
2,0257 Tunnland. = 0,6482 Kappland = 2,836 Q-Alnar = 16,33536 Verktum = 23,5229184 Q-Linier = 0,235229184 Q-Linier |
1
Tunnland 1 Kappland 1 Q-Famn 1 Q-Aln 1 Q-Qvarter 1 Q-Verktum 1 Q-Verklinie |
=
49,365651 Ar = 1,5426766 Ar = 3,1734 Q-Meter = 35,26 Q-Decimeter = 2,20375 Q-Decimeter = 6,12153 Q-Centimeter = 4,251 Q-Millimeter |
Enhetsmått 1665 - 1854/62.
Viktualie vigt
| 1
Qwintin 1 Lod 1 Skålpund eller Mark 1 Lispund 1 Centner 1 Skeppund |
=
4 Ort eller 69 1/8 ass. = 4 Qwintin = 32 Lod. = 20 Skålpund. = 5 Lispund eller 100 Skålpund = 20 Lispund. |
Stapelstads vigt
| 1
Mark 1 Markpund 1 Skeppund |
=
7078 2/5 ass. = 20 skålpund eller 16 skålpund viktualie vigt. = 20 Markpund eller 16 lispund viktualie vigt. |
Uppstads vigt
| 1
Mark 1 Skeppund |
=
7450 2/125 ass. = 20 Markpund eller 21 lispund stapelstads vigt. |
Bergs vigt
| 1
Mark 1 Skeppund 1 Skeppund tackjärn |
=
7821 79/125 ass. = 20 Markpund eller 22 lispund stapelstads vigt. = 26 Markpund eller lispund. |
Decimalmått 1855/63 - 1877/88.
Grundenheten förblifwer det hittills gällande Skålpundet eller Marken Viktualievigt.
| 1
Nyläst 1 Centner 1 Skålpund 1 Ort |
=
100 Centner. = 100 Skålpund. = 100 Ort. = 100 Korn. |
Således är:
| Nyläst | Centner | Skålpund | Ort | Korn |
| 1 | 100 | 10 000 | 1 000 000 | 100 000 000 |
| 1 | 100 | 10 000 | 1 000 000 | |
| 1 | 100 | 10 000 | ||
| 1 | 100 |
Jemförelse mellan Gamla och Nya Vigten.
| Gamla Vigten | Nya Vigten | ||
| Stapelstads Vigt | Centner | Skålpund | Ort |
| 10 Skeppund | 32 | ||
| 5 Skeppund | 16 | ||
| 2 Skeppund | 6 | 40 | |
| 1 Skeppund | 3 | 20 | |
| 10 Lispund | 1 | 60 | |
| 5 Lispund | 80 | ||
| 2 Lispund | 32 | ||
| 1 Lispund | 16 | ||
| 10 Marker | 8 | ||
| 5 Marker | 4 | ||
| 2 Marker | 1 | 60 | |
| 1 Mark | 80 | ||
| Gamla Vigten | Nya Vigten | ||
| Uppstads Vigt | Centner | Skålpund | Ort |
| 10 Skeppund | 33 | 60 | |
| 5 Skeppund | 16 | 80 | |
| 2 Skeppund | 6 | 72 | |
| 1 Skeppund | 3 | 36 | |
| 10 Lispund | 1 | 68 | |
| 5 Lispund | 84 | ||
| 2 Lispund | 33 | 60 | |
| 1 Lispund | 16 | 80 | |
| 10 Marker | 8 | 40 | |
| 5 Marker | 4 | 20 | |
| 2 Marker | 1 | 68 | |
| 1 Mark | 84 | ||
|
Gamla Vigten |
Nya Vigten |
|||
| Viktualie Vigt | Centner | Skålpund | Ort | Korn |
| 10 Skeppund | 40 | |||
| 5 Skeppund | 20 | |||
| 2 Skeppund | 8 | |||
| 1 Skeppund | 4 | |||
| 10 Lispund | 2 | |||
| 5 Lispund | 1 | |||
| 2 Lispund | 40 | |||
| 1 Lispund | 20 | |||
| 32 Lod | 100 | |||
| 16 Lod | 50 | |||
| 8 Lod | 25 | |||
| 4 Lod | 12 | 50 | ||
| 2 Lod | 6 | 25 | ||
| 1 Lod | 3 | 12,5 | ||
| 1/2 Lod | 1 | 56,25 | ||
| 1/4 Lod | 78,125 | |||
| 1/8 Lod | 39,0625 | |||
| Gamla Vigten | Nya Vigten | ||
| Bergs Vigt | Centner | Skålpund | Ort |
| 10 Skeppund | 35 | 20 | |
| 5 Skeppund | 17 | 60 | |
| 2 Skeppund | 7 | 4 | |
| 1 Skeppund | 3 | 52 | |
| 10 Lispund | 1 | 76 | |
| 5 Lispund | 88 | ||
| 2 Lispund | 35 | 20 | |
| 1 Lispund | 17 | 60 | |
| 10 Marker | 8 | 80 | |
| 5 Marker | 4 | 40 | |
| 2 Marker | 1 | 76 | |
| 1 Mark | 88 | ||
| Gamla Vigten | Nya Vigten | ||
| Tackjerns Vigt | Centner | Skålpund | Ort |
| 10 Skeppund | 45 | 76 | |
| 5 Skeppund | 22 | 88 | |
| 2 Skeppund | 9 | 15 | 20 |
| 1 Skeppund | 4 | 57 | 60 |
| 10 Lispund | 1 | 76 | |
| 5 Lispund | 88 | ||
| 2 Lispund | 35 | 20 | |
| 1 Lispund | 17 | 60 | |
| 10 Marker | 8 | 80 | |
| 5 Marker | 4 | 40 | |
| 2 Marker | 1 | 76 | |
| 1 Mark | 88 | ||
|
Nya vigten |
Gamla vigten |
|||||||||
|
Viktualievigt |
Stapelstadsvigt |
Uppstadsvigt |
||||||||
|
Skeppund |
Lispund |
Skålpund |
Skeppund |
Lispund |
Skålpund |
Skeppund |
Lispund |
Skålpund |
21:dels Skålpund |
|
| 100 Centner | 25 | 34 | 5 | 29 | 15 | 4 | 46 | |||
| 50 Centner | 12 | 10 | 15 | 12 | 10 | 14 | 17 | 12 | 8 | |
| 20 Centner | 5 | 6 | 5 | 5 | 19 | 20 | ||||
| 10 Centner | 2 | 10 | 3 | 2 | 10 | 2 | 19 | 10 | 10 | |
| 5 Centner | 1 | 5 | 1 | 11 | 5 | 1 | 9 | 15 | 5 | |
| 2 Centner | 10 | 12 | 10 | 11 | 18 | 2 | ||||
| 1 Centner | 5 | 6 | 5 | 5 | 19 | 1 | ||||
| 50 Skålpund | 2 | 10 | 3 | 2 1/2 | 2 | 19 | 11 | |||
| 20 Skålpund | 1 | 1 | 5 | 1 | 3 | 17 | ||||
| 10 Skålpund | 10 | 12 1/2 | 11 | 19 | ||||||
| 5 Skålpund | 5 | 6 1/2 | 5 | 20 | ||||||
| 2 Skålpund | 2 | 2 1/2 | 2 | 8 | ||||||
| 1 Skålpund | 1 | 1 1/4 | 1 | 4 | ||||||
|
Nya vigten |
Gamla vigten |
|||||||
|
Bergsvigt |
Tackjernsvigt |
|||||||
| Skeppund | Lispund | Skålpund | 21:dels Skålpund | Skeppund | Lispund | Skålpund | 21:dels Skålpund | |
| 100 Centner | 28 | 8 | 3 | 14 | 21 | 22 | 3 | 14 |
| 50 Centner | 14 | 4 | 1 | 18 | 10 | 24 | 1 | 18 |
| 20 Centner | 5 | 13 | 12 | 16 | 4 | 9 | 12 | 16 |
| 10 Centner | 2 | 16 | 16 | 8 | 2 | 4 | 16 | 8 |
| 5 Centner | 1 | 8 | 8 | 4 | 1 | 2 | 8 | 4 |
| 2 Centner | 11 | 7 | 6 | 11 | 7 | 6 | ||
| 1 Centner | 5 | 13 | 14 | 5 | 13 | 4 | ||
| 50 Skålpund | 2 | 16 | 18 | 2 | 16 | 8 | ||
| 20 Skålpund | 1 | 2 | 16 | 1 | 2 | 16 | ||
| 10 Skålpund | 11 | 8 | 11 | 8 | ||||
| 5 Skålpund | 5 | 15 | 5 | 13 | ||||
| 2 Skålpund | 2 | 6 | 2 | 6 | ||||
| 1 Skålpund | 1 | 3 | 1 | 3 | ||||
Metriska vigters förhållande till decimalvigt och tvärtom.
| 1
Kilogram 1 Hektogram 1 Gram 1 Decigram 1 Centigram 1 Milligram |
=
2,35252. = 23,5252 Ort. = 23,5252 Korn. = 2,35252 Korn. = 0,235252 Korn. = 0,0235252 Korn. |
1
Nyläst 1 Centner 1 1 Ort 1 Korn |
=
4250,76 Kilogram. = 42,5076 Kilogram. = 4,25076 Hektogram = 4,25076 Gram. = 4,25076 Centigram |
Metriska vigters förhållande till äldre svenska vigter och tvärtom.
| 1
Kilogram 1 Hektogram 1 Gram 1 Decigram 1 Centigram 1 Milligram |
=
0,117626 L. = 7,528064 Lod. = 0,30112256 Qvint. = 2,0815 Ass. = 0,20815 Ass. = 0,020815 Ass |
1
S 1 L 1 Lod 1 Qvintin |
=
170,0304 Kilogram. = 8,50182 Kilogram. = 13,283025 Gram. = 3,32090625 Gram. |
Enhetsmått 1665-1854/62. Anm. Skäppemåttet försvann 1736.
Rymders mått s.k. k.mått.
| 1
K-fot 1 K-aln 1 K-stång |
=
1 000 K.decimal-tum eller1 728 kub.verktum. = 8 kubikfot. = 1 000 kubikfot. |
Målkärils mått för våta varor.
| 1
Qwarter 1 Stop 1 Kanna 1 Halfankare 1 Ankare 1 Halfåm 1 Tunna 1 Åm 1 Oxhuvud 1 Pipa 1 Foder |
=
4 Jungfrur. = 4 Qvarter. = 2 Stop eller 8 Qwarter eller 100 kub. decimal tum. = 7 1/2 Kannor. = 15 Kannor. = 2 Ankare. = 48 Kannor. = 60 Kannor. = 90 Kannor. = 2 Oxhuvuden eller 180 Kannor. = 6 Åm eller 360 Kannor. |
Målkärils mått för torra varor.
| 1
Kappe 1 Fjärding 1 Halfspann 1 Tunna 1 Läst vete, råg, ärtor 1 Läst malt 1 Läst havre 1 Läst salt 1 Läst lakegods 1 Läst beck 1 Läst tjära 1 Läst murtegel 1 Skeddsläst i wigt |
=
1 3/4 Kanna. = 4 Kappar. = 8 Kappar. = 32 Kappar. = 24 Tunnor. = 30 Tunnor. = 32 Tunnor. = 18 Tunnor. = 18 Tunnor. = 18 Tunnor. = 15 Tunnor. = 428 stycken. = 18 Skeppund och 288 Lispund viktualie vigt. |
Decimalmått 1855/63 - 1877/88.
Rymdmåttet.
Grundenheten
1 kubikfot (ett mått, som rymmer jemnt 10 kannor, hvilka bibehålles oförändrade).
| 1
Kubikfot 1 Kanna 1 Kubiktum |
=
1 000 Kubiktum. = 100 Kubiktum. = 1 000 Kubiklinier. |
| Gamla måttet | Nya Måttet | Gamla måttet | Nya måttet |
| Kubik Fot | Kubik Tum | ||
| 1 K-famn | 216 | 1 Kanna | 100 |
| 20 K-aln | 160 | 1 Stop | 50 |
| 10 K-aln | 80 | 1/2 Stop | 25 |
| 5 K-aln | 40 | 1 Qwarter | 12.5 |
| 2 K-aln | 16 | 1/2 Qwarter | 6,25 |
| 1 K-aln | 8 | 1 Jungfru | 3,125 |
Således är:
| K-fot | Kannor | K-tum | K-linier |
| 1 | 10 | 1 000 | 1 000 000 |
| 1 | 100 | 100 000 | |
| 1 | 1 000 |
Jemförelser mellan Gamla och Nya rymdmått.
| Gamla måttet | Nya måttet | |||
| S.k. struket mål | Kubikfot | Kannor | Kubiktum | Kubikfot |
| 10 T-nr | 56 | 56 | ||
| 5 T-nr | 28 | 28 | ||
| 2 T-nr | 11 | 2 | 11,2 | |
| 1 T-nr | 5 | 6 | 5,6 | |
| 16 Kap. | 2 | 8 | 2.8 | |
| 8 Kap. | 1 | 4 | 1,4 | |
| 4 Kap. | 7 | 0,7 | ||
| 2 Kap. | 3 | 50 | 0,35 | |
| 1 Kap. | 1 | 75 | 0,175 | |
| Gamla måttet | Nya måttet | |||
| S.k. rågat mål för spannmål | Kubikfot | Kannor | Kubiktum | Kubikfot |
| 10 T-nr | 63 | 63 | ||
| 5 T-nr | 31 | 5 | 31,5 | |
| 2 T-nr | 12 | 6 | 12,6 | |
| 1 T-nr | 6 | 3 | 6,3 | |
| 16 Kap. | 3 | 1 | 50 | 3,150 |
| 8 Kap. | 1 | 5 | 75 | 1,575 |
| 4 Kap. | 7 | 88 | 0,788 | |
| 2 Kap. | 3 | 94 | 0,394 | |
| 1 Kap. | 1 | 97 | 0,197 | |
| Gamla måttet | Nya måttet | |||
| Kubikfot | Kannor | Kubiktum | Kubiklinier | |
| 32 K_qvarter | 4 | |||
| 16 K-qvarter | 2 | |||
| 8 K-qvarter | 1 | |||
| 4 K-qvarter | 5 | |||
| 2 K-qvarter | 2 | 50 | ||
| 1 K-qvarter | 1 | 25 | ||
| 108 K-verktum | 62 | 500 | ||
| 54 K-verktum | 31 | 250 | ||
| 27 K-verktum | 15 | 625 | ||
| 10 K-verktum | 5 | 787 | ||
| 5 K-verktum | 2 | 894 | ||
| 2 K-verktum | 1 | 157 | ||
| 1 K-verktum | 579 | |||
1 Tunna Malt om 38 strukna
kappar således = 6 K-fot 6 1/2 kannor = 6,65 K-fot.
1 Tunna Salt eller bränd Kalk om 34 kappar = 5 K-fot 9 1/2 kannor = 5,95 K-fot.
| Nya måttet | Gamla måttet |
| K-fot | Kubikalnar |
| 1
000 500 200 100 50 20 10 5 2 1 |
125 62 1/2 25 12 1/2 6 1/2 2 1/2 1 1/4 5/8 1/4 1/8 |
|
Nya måttet |
Gamla måttet |
|||||
|
S.k. struket mål |
S.k. rågat mål för spannmål |
|||||
|
Tunnor |
Kappar |
7-dels Kappar |
Tunnor |
Kappar |
63-dels Kappar |
|
| 100 K-fot | 17 | 27 | 3 | 15 | 27 | 59 |
| 50 K-fot | 8 | 29 | 5 | 7 | 29 | 61 |
| 20 K-fot | 3 | 18 | 2 | 3 | 5 | 37 |
| 10 K-fot | 1 | 25 | 1 | 1 | 18 | 50 |
| 5 K-fot | 28 | 4 | 25 | 25 | ||
| 2 K-fot | 11 | 3 | 10 | 10 | ||
| 1 K-fot | 5 | 5 | 5 | 5 | ||
| 5 Kour | 2 | 6 | 2 | 34 | ||
| 2 Kour | 1 | 1 | 1 | 1 | ||
| 1 Kour | 4 | 32 | ||||
| Nya måttet | Gamla måttet |
| Kubiktum | Jumfrur |
| 100 50 20 10 5 2 1 |
32 16 6,4 3,2 1,6 0,64 0,32 |
Metriska rymdmåttens förhållande till decimalmått och tvärt om.
| 1
K-meter 1 K-decimeter 1 K-centimeter 1 K-millimeter 1 Hektoliter 1 Liter 1 Deciliter 1 Centiliter 1 Milliliter |
=
38,21 K-fot = 38,21 K-tum = 38,21 K-linier = 0,03821 K-linier = 38,21 Kannor = 38,21 K-tum = 3,821 K-tum = 0,3821 K-tum = 38,21 K-linier |
1
K-ref 1 K-stång 1 K-fot 1 Kanna 1 K-tum 1 K-linie |
=
26,170 K-meter =26,17 K-meter = 26,17 K-decimeter = 2.617 Liter = 2,617 Centiliter = 0,02617 Millimeter |
Metriska rymdmåttens förhållande till äldre Svenska rymdmått och tvärt om.
| 1
K-meter 1 Hektoliter 1 Liter 1 Deciliter 1 Centiliter 1 Milliliter |
=
4,77625 K-alnar = 0,6065 Tunnor fast mått = 19,408 Kappar fast mått = 0,6823 Tunnor löst mått = 21,834 Kappar löst mått = 0,194 Kappar fast mått = 0,218 Kappar löst mått = 3,0568 Qvarter = 1,22272 Jumfrur = 0,122272 Jumfrur = 0,0122272 Jumfrur |
1
K-famn 1 K-aln 1 K-qvarter 1 K-verktum 1 Tunna fast mått 1 Kappe fast mått 1 Tunna löst mått 1 Kappe löst mått 1 Ankare 1 Qvarter 1 Jumfru |
=
5,65272 K-meter = 0,20936 K-meter = 3,12725 Kdecimeter = 25,1447 K-centimeter = 1,64871 Hektoliter = 5,15222 Liter = 1,46552 Hektoliter = 4,57975 Liter = 39,255 Liter = 3,27125 Deciliter = 8,178125 Centiliter |
| 1
Dussin 1 Dåcker 1 Gross 1 Kast 1 Mandel 1 Stock 1 Stig 1 Stig kol |
=
12 styck = 10 styck = 12 dussin eller 144 styck = 4 styck = 5 styck = 60 styck = 20 styck = 12 tunnor |
1
Storstig 1 Storhundra 1 Stortusen 1 Timmer 1 Tjog 1 Tolft 1 Val |
=
18 tunnor = 120 styck = 1 200 styck = 40 styck = 20 styck = 12 styck = 80 styck |
I = 1
II = 2 III = 3 V =
5 X = 10 L =
50 C = 1000 D =
500 M = 1 000
När I står till vänster om eller före V, betyder det ett mindre än fem,
dvs. 4.
När I står till höger om eller efter V, betyder det ett mer än fem, dvs. 6.
Samma sak gäller vid X osv.
IX = 9 XI = 11 XC =
90 CX = 110.
Årtalet 1845 får således följande utseende: MDCCCXXXXV, Årtalet 1794 skrivs
då MDCCXCIV..