Något om idrotten i Anneberg under ett halvsekel

Sammanställt av Börje Svanberg

År 1901 bildades Annebergs Allmänna Idrottsklubb. Den kom att bli en av elitföreningarna i friidrott i Småland. Tyvärr upphörde föreningen några år innan nuvarande Annebergs GIF bildades 1927. Annars hade det varit 100-årsjubileum år 2001, samtidigt som Anneberg fick sin förste Svenske Mästare i friidrott! Det finns också dokumenterat att Annebergs Skyttegille var i verksamhet 1896. Förutom i friidrott har de största framgångarna nåtts i bandy.

Disponent C O Löwenadler var initiativtagare och Tändsticksfabriken blev sponsor. Han blev också förste ordförande och i kraft av sin maktposition var den övriga delen av styrelsen proforma. Nåja, det var inte ovanligt för hans del. På samma sätt styrde och ställde han i hela bruksamhället. 1902 valdes Löwenadler till ordförande i det nybildade Smålands Idrottsförbund. Då hade redan byggandet av en idrottsplats startats i anslutning till fabriksområdet i centrala Anneberg. Den bekostades helt av Tändsticksfabriken.

Löwenadler sägs ha varit en skicklig idrottsledare och tog väl vara på de många talanger som fanns bland arbetarungdomarna. Han ordnade bl a så att dåvarande rikstränaren Hjärtberg besökte klubben.

Gamla idrottsplatsen i Anneberg

Den 16 augusti 1903 hölls de första Smålandsmästerskapen i allmän idrott på den nya idrottsplatsen i Anneberg, som då lär ha varit Smålands modernaste. Otto ”Lill-Otto” Gustavsson från Anneberg blev Smålandsmästare på 5000 meter och tvåa på 1500 meter. Till Smålandseliten hörde också Paul Dahl i stav, Hjalmar Sten i diskus och spjut, Folke Arvidsson på 1500 och 5000 meter och Oscar Fast i höjd. Bror Ottosson hade hoppat 3,42 meter i stav och var olympiakandidat 1908, men blev sjuk.
Olympiska deltagare har också tävlat i Anneberg. År 1907 slog Erik Lemming, Göteborg, skandinaviskt rekord i slägga med 40,32 meter. 1910 hölls Svenska Mästerskapen i tiokamp i Anneberg. Då testades den kolstybb på löparbanan som år 1912 skulle finnas på de olympiska banorna i Stockholms stadion.
En av de sista större tävlingarna hölls i Anneberg 1912. Då hade disponent Löwenadler lämnat ordförandeposten på grund av bristande tid och samtidigt djupt besviken över att hans arbetare gått med i Storstrejken 1909.
År 1916 som en följd av världskriget plöjdes idrottsplatsen upp för potatisodling. Några eldsjälar fortsatte med långdistanslöpning samt hopp och kast i ett sandtag. Till slut självdog Annebergs AIK.

Annebergs GIF bildades 1927.

Nu har vi kommit till den period då deltagarna i PRO-cirkeln har egna minnen.
Traditionen från AIK fördes vidare av långdistanslöparen Georg Mellberg, men i brist på idrottsplats i Anneberg bytte han klubb till Eksjö GIK. Mellberg var nog också den förste som tävlade i orientering för Anneberg.
Annebergs Gymnastik- och Idrottsförening bildades den 11 januari 1927 och tändsticksfabrikens disponent Eric Norén blev ordförande. Övriga i styrelsen var vice ordföranden Sven Carlweitz, sekreterare Hilding Bengtsson, vice sekreterare Crisby Carlsson och kassör Folke Heine. Fortfarande var tändsticksfabriken huvudsponsor när man började bygga idrottsplats och ganska snart hade man en primitiv fotbollsplan i samhällets utkant. Annebergs arbetares besparingsfond skänkte sin mangelbod till omklädningsrum. Man hade fått ny mangelbod i badhuset.
Men den allra första tävlingen i föreningens regi hölls i Sparkstötting! Seniorerna åkte 16 km och vann gjorde Filip Öijerstedt på 1.04.33 före Georg Mellberg.

Bandy

Laget som slog Tranås AIF 1944 på Vässledasjöns is.

Vid sidan av friidrotten är bandy den idrott som varit mest framgångsrik i Anneberg.
Första bokförda inkomsten i AGIF var 46 kr i medlemsavgifter och första utgiften var 38:95 för elva röd-blårandiga tröjor till bandylaget.
Till bandy behövdes inga idrottsplatser. En naturlig plan hade man på Pilabo damm, som frös på hösten så att man fick skridskoträning tidigare än de flesta andra lag.
Beroende på vädret var det inte självklart att spela på Dammen eftersom vattennivån kunde växla. Man fick söka sig till Vässledasjön, Parkagölen eller Lomhemsgölen. Det var inte precis nästgårds och dit skulle man forsla målburar, snöröjningsredskap och annan utrustning. Men publiken kom och spelare och domare var heller inte bortskämda.
Dammen var inte heller den idealiska platsen, Planen var för kort. Det låg en ö på 6×8 meter i vägen. 1943 tog man saken i egna händer och sprängde bort ön en varm sommardag, så att bandyplanen blev tillräckligt lång.
Snöfall inför matchdagen var inte bra, i synnerhet om det var blötsnö. En gång när man försökte ta hjälp av häst och släde för att få bort snön från isen, brast den. Det var inte djupt och hästen blev stående på isen på dammens botten.
En annan gång kommenderades hemvärnet ut i en nödsituation för att snöröja planen, men det blev mer ett jippo och det blev inte mycket gjort. För det mesta hängde det på spelarna själva om det skulle kunna spelas bandy.
1947 började man spola fotbollsplanen. Man tog vatten från dammen. På grund av höjdskillnaden fick man ha en mellanspruta halvvägs upp i sluttningen.
Största framgångarna kom dels den 5 mars 1944 på Vässledasjöns is då Anneberg vann över det årets allsvenska Tranås AIF i Smålands DM-final, dels 1947 då laget var ett mål från kval till Allsvenskan. Matchprogrammet vid DM kostade 25 öre. Följande är distriktsmästarna i bandy 1944: mv Rune Bengtsson, hb Bertil Sandström, vb Rinaldo Appelgren, hhb Hubert Fischerström, chb Gunnar Johansson, vhb Tage Isaksson, hy Tage Ingesson, hi Idolf Sandahl, cfw Herman Ottosson, vi Filip Öijerstedt och vy Ernst Isaksson.
Föreningen hade både A-lag och B-lag och flera spelare hade skjorta och slips under matchtröjorna. Idolf Sandahl berättar att det inte bara var för syns skull utan att det också hade en praktisk funktion. Under speltid lättade man på slipsknuten och vid pauser drog man åt den för att spara på kroppsvärmen. Däremot var det en ploj att några i B-laget alltid spelade i hatt.

Fotboll

Fotboll har också spelats nästan varje år sedan idrottsplatsen blev klar, men under studiecirkeln talades det mer om bandy än om fotboll. Som bäst var laget uppe i div IV under en säsong. (Nu ser det annorlunda ut med AGIF i Div4 Elit under 2016, red anm.)

Skidor och orientering

Det har ordnats lokala skidtävlingar sedan AGIF bildades och särskilt korpstafetterna samlade både deltagare och publik. Men också klubbmästerskap och kommunmästerskap arrangerades. Skidspår har hållits i ordning för allmänheten under alla år.
Orienteringslöpning startades i början av 1950-talet. Gymnastik På 1930- och 40-talet hölls uppvisningsgymnastik á la Per Henrik Ling i Föreningshuset. Det fanns två manliga och en kvinnlig avdelning. De första ledarna var Carl Wümer och Bertil Eliasson. Gymnastiken övertogs senare av Annebergs Frisksportklubb, som bildades den 12 november 1933 under namnet Frisksportklubben Pantern. Den är fortfarande i verksamhet som en av Smålands största klubbar.

Kägelbana

Vid disponentvillan och senare pensionat Annebergsgården fanns en kägelbana, föregångare till bowling. Den fanns i en långsmal byggnad och var endast tillgänglig för tändsticksfabrikens tjänstemän och pensionatets gäster. Samma var det med den gymnastiksal som fanns högst upp i Annebergsgärden.

Friidrott

Under 1930- och en bit in på 1940-talet deltog Annebergs GIF i regelbundna klubbmatcher i friidrott mot Frinnaryds IF, Hjältevads IS och Solberga GoIF.
I stafetten ”Anneberg runt” med tio olika långa sträckor deltog ett tiotal lag under flera år på 1930 och 40-talen.

Svensk Mästare år 2000 från PRO

Vi vet inte hur höga mål disponent Löwenadler hade när han initierade friidrotten 1901. Hur som helst tog det 99 år innan det kom en Svensk Mästare i friidrott från Smålands Anneberg. Det var Idolf Sandahl som sommaren år 2000 vid Veteran-SM på Slottsskogsvallen i Göteborg vann klass H80 i kula och diskus och kom tvåa i spjut. Nåja, visserligen tävlar Idolf Sandahl numera för Stensjöns IF i friidrott, men Idolf bor dock i Anneberg. Där har han varit aktiv i bandy, fotboll, friidrott och gymnastik och haft ledande poster i styrelserna både i Annebergs GIF och i Annebergs Frisksportklubb. För att nu bara räkna upp några av hans idrottsliga meriter. Han har också varit kommunalt engagerad.

Källor: Annebergs socialdemokratiska förenings studiecirkel Stiga vi mot ljuset 1978 och PRO Annebergs studiecirkel 2000 Så minns vi Smålands Anneberg.