Lijd (Glömminge Lid).

 

Detaljkartorna över Norra Solberga socken visar mer exakt lägena för de olika platser, huvudsakligen torp och backstugor  som Hembygdsföreningen har märkt upp med skyltar. På skyltarna finns namn och årtalsuppgifter. För att vi alla lättare ska kunna hitta tillbaks till våra förfäders boplatser har vi tagit hjälp av dagens moderna teknik och anger vid varje plats GPS-koordinaterna. (Se GPS).
Klicka på resp. namn i förteckningen nedan för att bläddra mellan de olika boplatserna.
Följande platser finns upptagna:
 

  1.  Perstorp
  2.  Strömmen
  3.  Glömminge Lid
  4.  Brännekälla
  5.  Gunnarstorp
  6.  Hultatorpet
  7.  V. Hultstugan
  8.  Glömminge krog
  9.  Pilabo
10.  Pilabo kvarn
11.  Gnobo (Nybo)
12.  Glädjen
13.  Skrämman

14.  Norsholmen
15.  Sjöstorp
16.  Lomhemmet
17.  Sandstorp
18.  Hillersbo
19.  Qvarnagården
20.  Långkärret
21.  Grimsbergs krog
22.  Hovet
23.  Grimsbergs Lid
24.  Näbbhult
25.  Gisseberg
26.  Hallebo
 

27.  Vasslösa
28.  Höjden
29.  Gladhem
30.  Västorp
31.  Mantorp
32.  Gåvetorp
33.  Lyckeberg
34.  Kättstorpatorpet
35.  Stenklämman
36.  Hammarsberg
37.  Svältan
38.  Holmasågen
39.  Kullatorpet

40.  Madstugan
41.  Ljungholmen
42.  Ledet (Kortebo)
43.  Norrhemmet
44.  Tallholmen
45.  Mostorp
46.  Bänarps Soldattorp
47.  Paradis
48.  Bänarps krog (Stubben)
49.  Östorp
50.  Göljaryd
51.  Äskhultamålen



 

GPS-koordinater för Glömminge Lid: Lat: N 57° 43’ 35.96”  Long: E 14° 46’ 23.77”

 

Lijd (Glömminge Lid)

Det kanske äldsta av alla torpen på Glömminge ägor var Lid. Torpet låg nära vägen mot Påskarp och intill sluttningen mot ån. "Lij" är det enda av Glömmingetopen som är utsatt på kartan över Stumperyds och Glömminge domäner från 1683. Men torpet kan ha medeltida anor, ty i Vadstena klosters jordebok från 1480 nämns: "Ith  øde torp kallas Lidh". Från Vasatidens jordeböcker och framåt redovisas icke namngivna utjordar till Glömminge. Man kan anta att dessa har legat å andra sidan ån, där Lid, Brännekälla och senare Dungen och Mossen haft sina ägor.
   De första kända i Glimminge Lijd var Nils Johansson och hustrun Kirstin Claesdotter. Familjen var först skrivna i  Påskarpetorpet, där dottern Anna föddes 1674 och sonen Nils 1677. Nu kan det helt enkelt vara så att då Lijd låg närmare Påskarp än Glömminge hade prästen i socknen på 1670-talet kallat stället Påskarpetorpet.
   En annan son i familjen var Claes, som 1707 vigdes med Ingrid Mathisdotter i Kulla och sedan bosatte sig i Snarebo.
   Lid var i samma släkt ännu på 1740-talet genom Johan Nilsson som också var son till Nils Johansson.
   På 1780-talet bosatte sig Anders Jönsson och Lena Augustinsdotter i Lid. Deras son Jan Andersson, f. 1788 blev senare också torpare här. Han vigdes 1819 med Anna Stina Jansdotter. Jan omkom 1846 då han föll ned från en byggnadsställning. Änkan Anna Stina och fem barn bodde sedan kvar i Lid till 1852.
   De sista i Glömminge Lid var avskedade soldaten Sven Löf och hans hustru Inga Lena Lindholm. Efter Löfs död på Eksjö lasarett 1876 flyttade Inga Lena först till Ljungstugan och sedan till fattighuset.
   Åkrarna, där torpet en gång legat, kallas sedan gammalt för Lie lyckor.