Glömminge (Glimminge) krog.

 

Detaljkartorna över Norra Solberga socken visar mer exakt lägena för de olika platser, huvudsakligen torp och backstugor  som Hembygdsföreningen har märkt upp med skyltar. På skyltarna finns namn och årtalsuppgifter. För att vi alla lättare ska kunna hitta tillbaks till våra förfäders boplatser har vi tagit hjälp av dagens moderna teknik och anger vid varje plats GPS-koordinaterna. (Se GPS).
Klicka på resp. namn i förteckningen nedan för att bläddra mellan de olika boplatserna.
Följande platser finns upptagna:
 

  1.  Perstorp
  2.  Strömmen
  3.  Glömminge Lid
  4.  Brännekälla
  5.  Gunnarstorp
  6.  Hultatorpet
  7.  V. Hultstugan
  8.  Glömminge krog
  9.  Pilabo
10.  Pilabo kvarn
11.  Gnobo (Nybo)
12.  Glädjen
13.  Skrämman

14.  Norsholmen
15.  Sjöstorp
16.  Lomhemmet
17.  Sandstorp
18.  Hillersbo
19.  Qvarnagården
20.  Långkärret
21.  Grimsbergs krog
22.  Hovet
23.  Grimsbergs Lid
24.  Näbbhult
25.  Gisseberg
26.  Hallebo
 

27.  Vasslösa
28.  Höjden
29.  Gladhem
30.  Västorp
31.  Mantorp
32.  Gåvetorp
33.  Lyckeberg
34.  Kättstorpatorpet
35.  Stenklämman
36.  Hammarsberg
37.  Svältan
38.  Holmasågen
39.  Kullatorpet

40.  Madstugan
41.  Ljungholmen
42.  Ledet (Kortebo)
43.  Norrhemmet
44.  Tallholmen
45.  Mostorp
46.  Bänarps Soldattorp
47.  Paradis
48.  Bänarps krog (Stubben)
49.  Östorp
50.  Göljaryd
51.  Äskhultamålen



 

GPS-koordinater för Glömminge krog: Lat: N 57° 43’ 32.11”  Long: E 14° 48’ 1.07”
Skylt ej uppsatt på grund av bebyggt område.

 

Glömminge (Glimminge) krog

Glömminge krog var den först anlagda av socknens fyra herrgårdskrogar, och dateringen går tillbaka till 1730-talet. Den låg där vägen från Luttersjö och Vässleda mötte sockenvägen (Glömminge―kyrkan). På Vässleda ägor strax intill låg ryttaretorpen Fällan och Knopet, och i krogens närhet tillkom under 1800-talet ett antal backstugor.
   Den 7 maj 1739 begrovs pigan Märta Jonsdotter från Glimminge Krog. Bengt Gisslesson med familj, vilka tidigare bott i Gunnilstorp, återfanns här från slutet av 1740-talet, och Bengt slutade sina dagar i Krogen 1765.
   Glömminge Krog var ett torp med dagsverksskyldigheter vid säteriet. Vid sidan av detta hade torparna rättigheter till utskänkning åt vägfarande. Någon egen brännvinstillverkning tycks dock inte torparna ha befattat sig med. Däremot fanns det stora pannor på säterierna. Major Weduvar på Glömminge hade exempelvis år 1820 en brännvinspanna som rymde 40 kannor (över 100 l). Det berättas att Krogen var mycket anlitad av kyrkfolket som åkte hem efter gudstjänsten Även de som skulle till marknaden i Eksjö tog sig här en rastpaus som ibland kunde bli i längsta laget.
   Tiden 1810-1848 bodde Anders Jansson med familj i Krogen. På 1850- och 60-talen hade smeden Gustaf Fredrik Dahlberg sitt hem här. Dahlberg drev nedom Pilabo kvarn ett litet manufakturverk, vilket var industriell föregångare till Annebergs tändsticksfabrik. (Se vidare under Pilabo
i boken "Norra Solberga Bygd och folk" utgiven av Norra Solberga Hembygdsförening.).
   Den sist skrivne i Glömminge Krog var arbetaren Karl August Jonasson, f. 1843, som flyttade härifrån 1912. Möjligen var det denne man som annebergarna kallade "Kroagubben". Stugan revs, och på tomten uppfördes Villa Alberti, vilken i sin tur fått lämna plats till pensionärshemmet Björkliden. Den branta backen förbi Krogen ha sedan gammal kallats för Kroalia.