Gnobo eller Nybo.

 

Detaljkartorna över Norra Solberga socken visar mer exakt lägena för de olika platser, huvudsakligen torp och backstugor  som Hembygdsföreningen har märkt upp med skyltar. På skyltarna finns namn och årtalsuppgifter. För att vi alla lättare ska kunna hitta tillbaks till våra förfäders boplatser har vi tagit hjälp av dagens moderna teknik och anger vid varje plats GPS-koordinaterna. (Se GPS).
Klicka på resp. namn i förteckningen nedan för att bläddra mellan de olika boplatserna.
Följande platser finns upptagna:
 

  1.  Perstorp
  2.  Strömmen
  3.  Glömminge Lid
  4.  Brännekälla
  5.  Gunnarstorp
  6.  Hultatorpet
  7.  V. Hultstugan
  8.  Glömminge krog
  9.  Pilabo
10.  Pilabo kvarn
11.  Gnobo (Nybo)
12.  Glädjen
13.  Skrämman

14.  Norsholmen
15.  Sjöstorp
16.  Lomhemmet
17.  Sandstorp
18.  Hillersbo
19.  Qvarnagården
20.  Långkärret
21.  Grimsbergs krog
22.  Hovet
23.  Grimsbergs Lid
24.  Näbbhult
25.  Gisseberg
26.  Hallebo
 

27.  Vasslösa
28.  Höjden
29.  Gladhem
30.  Västorp
31.  Mantorp
32.  Gåvetorp
33.  Lyckeberg
34.  Kättstorpatorpet
35.  Stenklämman
36.  Hammarsberg
37.  Svältan
38.  Holmasågen
39.  Kullatorpet

40.  Madstugan
41.  Ljungholmen
42.  Ledet (Kortebo)
43.  Norrhemmet
44.  Tallholmen
45.  Mostorp
46.  Bänarps Soldattorp
47.  Paradis
48.  Bänarps krog (Stubben)
49.  Östorp
50.  Göljaryd
51.  Äskhultamålen



 

GPS-koordinater för Gnobo (Nybo): Lat: N 57° 43’ 30.43”  Long: E 14° 48’ 30.43”

 

Gnobo eller Nybo

På kartan över Knapparp från 1773 anges vid ägonumren 51 och 52 ett torp som kallas Larstorp. Det låg strax nordost om Pilabo kvarn intill vägen mellan Knapparp och Glömminge. Laga skifteskartan över Knapparp från 1841 anger på samma ställe ett torp som heter Gnobo.
   Namnet Larstorp har inte påträffats i kyrkoböckerna. Däremot nämns bland dopvittnen 1773 drängen Magnus Larsson i Gnobo och 1777 pigan Maja Larsdotter i Nybygget under Knapparp. Tydligen hette deras far Lars, och så gavs i något sammanhang nybygget namnet Larstorp.
   Maja Larsdotter var senare gift med skomakaren Sven Hammargren, och de uppgavs på 1780-talet bo antingen i "Backstugan på Knappars ägor" eller i Hammerstorp.
   Vid insamlingen till storklockans omgjutning 1789-90 nämns vid Gnobo "Mats, hustrun och ett barn". Torparen Anders Mattsson med familj fanns sedan i stugan åtminstone till 1808.
   Jonas Bergqvist bodde i Gnobo vid sin död 1820, varefter hans änka Ingeborg flyttade till stugan Gyllebo. Sedan fanns husaren Thurm för Kättstorp några år i Gnobo.
   Från 1833 hämtas följande ur födelse- och dopboken (C3): "25 Augusti döptes And. Maximilian Theodor Hilarius. Föräldrar Torp Abram Jonsson och dess hust. Anna Maja Amdersd:r i Gnobo under Knapparp. Modern 37 år. Faddrar: Hr Fältkr. J Dahlström och dess fru M Ungberg på Knutstorp, Hr Capit C Fr Stjernspetz på Torrsjö och Prostinnan Beatha Palmer från Hjorted Calmar Län, Hr Fältväbel I Melander och dess fru Charl. Kindberg på Knapparp, Hr Magist. W Palmer och Mams. Melander, Studenten Cedersiöld och Mams. Ungberg från Wadstena, Mamsell Camilla Palmer från Hjorted och Krono Länsman Jon Zelander i orten."
   På skifteskartan från 1841 hittar vi Gnobo med stuga och ladugård samt omgivna av tre eller fyra åkerlyckor. Vid denna tid bodde här torparen Johan Gustaf Carlsten, död 1846.

I mitten av 1800-talet skedde namnändring till Nybo, och eventuellt ny- eller ombyggdes stugan. Alldeles intill fanns Annebergs tändsticksfabrik, och helt naturligt blev Nybo bostad åt dess arbetare. Stugan fanns kvar till 1964 men de sista åren obebodd. Därefter flyttades den till Syreda i Flisby.



Till vänster ses Torpet Gnobo (Nybo) i juni 1912.


   Det berättas i Eksjö-Tidningen den 30 mars 1918 att utmed vägen från Nybo till Solberga kyrka fanns en hög av ris, pinnar och sten m.m. Denna skulle ha hopsamlats över någon som hade mördats där, men i slutet av 1840-talet styrde prästen om att den forslades bort.
   Utmed samma väg fanns Bellmansstenen och backen där intill kallades Midsommarliden.