Perstorp eller Glädjen.

Detaljkartorna över Norra Solberga socken visar mer exakt lägena för de olika platser, huvudsakligen torp och backstugor  som Hembygdsföreningen har märkt upp med skyltar. På skyltarna finns namn och årtalsuppgifter. För att vi alla lättare ska kunna hitta tillbaks till våra förfäders boplatser har vi tagit hjälp av dagens moderna teknik och anger vid varje plats GPS-koordinaterna. (Se GPS).
Klicka på resp. namn i förteckningen nedan för att bläddra mellan de olika boplatserna.
Följande platser finns upptagna:
 

Perstorp eller Glädjen

Detta torp nämns som först på 1740-talet och tycks då ha legat på Gullarps ägor. Socknens klockare vid denna tid hette Per Månsson, och han bodde en tid i Vässleda. År 1743 nämns han i Gullarps torp och året därpå i Pershult. Namnet ändrades snart till Perstorp, men ännu på 1760-talet förekom Pershult, samtidigt som det också kallades Glädjen. Klockaren Per Månsson, som antas ha gett namn åt stället, förekom flitigt bland faddrarna på barndop. Han bodde senare i Havsvik.
   År 1759 reglerades rågången mellan Knapparp och Gullarp, och därefter har Perstorp tillhört Knapparp. Gläa med ler- eller örblandad jord på åkerlyckorna redovisas vid avmätningen av Knapparp 1773.
   Under senare hälften av 1700-talet bodde flera torparfamiljer i Perstorp eller Gläan, som torpet omväxlande benämndes.
   Åren 1801-03 hade sockenstämman bekymmer med "Abraham i Glädjen" som övergivit sin sjuka hustru Annika. Man beslöt att genom landshövdingeämbetets försorg efterlysa honom, medan hustrun intogs på fattigstugan. Först efter två års sökande fick man tag på Abraham som då hela tiden vistats i Eksjö stad. Under tiden hade Annika dött och begravits. Abraham skulle på församlingens begäran bekosta sin avlidna hustrus föda, vård, husrum och uppassning efter 4 skilling om dygnet, vilket sammanräknat blev 15 riksdaler. Sockenstämman beslutade att på auktion sälja hustruns efterlämnade tillhörigheter, varav fattigkassan skulle ha en tredjedel.
   Under förra hälften av 1800-talet var Glädjen dagsverkstorp till Knapparp, som under fältväbeln Melanders ledning behövde mycket tjänstefolk. Torpet blev under århundradets senare decennier bostad åt arbetare vid Annebergs tändsticksfabrik. Tre familjer, där fäderna hette respektive Anders Johan Lindqvist, Karl August Jonasson och Karl Johan Alfred Palmblad, var skrivna här vid denna tid.
   Sedan kom Anders August Björk, som tjänade sitt knappa levebröd hos disponentens trädgårdsmästare i Anneberg. I familjen fanns redan sex barn, då mor Helena födde trillingar den 15 juni 1898.
 

  Det berättas att några arbetare i Anneberg undrade varför Björk hade så bråttom, och svaret blev: "Jag måste till prästen och beställa nöddop, för när jag gick hemifrån var det tre nyfödda". Trillingarna Hilding, Iris och Walborg växte emellertid upp och klarade sig bra. En av trillingarna berättar att Glädjen var en liten rödmålad stuga med ett rum och kök. Köket var mycket smalt och försett med en stor bakugn. Det fanns ingen plats att äta i köket, utan man fick samlas i stora rummet. Björk hade aldrig fått lära sig läsa och skriva. Han dog 1913, och några av de övriga i familjen bodde kvar i stugan till 1916.
  På en karta över Knapparpsdelen av Annebergs samhälle 1927 fanns torpets ladugård kvar, medan boningshuset var borttaget.