Hallebo.
Detaljkartorna över Norra Solberga socken visar
mer exakt lägena för de olika platser,
huvudsakligen torp och backstugor som Hembygdsföreningen har märkt upp med skyltar. På skyltarna finns
namn och årtalsuppgifter. För att vi alla lättare ska kunna hitta tillbaks till
våra förfäders boplatser har vi tagit hjälp av dagens moderna teknik och anger
vid varje plats GPS-koordinaterna. (Se
GPS).
Klicka på resp. namn i förteckningen nedan för att bläddra mellan de olika
boplatserna.
Följande platser finns upptagna:
|
1.
Perstorp |
14.
Norsholmen |
27.
Vasslösa |
40.
Madstugan |
|
GPS-koordinater för Hallebo: Lat: N 57° 42’ 40.14” Long: E 14° 43’ 38.45” |
Hallebo
Torpet Hallebo anlades i slutet av 1780-talet och kallades vid något tillfälle
Nybygget under Stumperyd.
Soldaten Gabriel Bengtsson-Fogel med maka Stina Andersdotter, som
var de första kända här, bodde i stugan endast ett par år. I mars 1788
innebrändes deras 2½ år gamle son som lämnats utan tillsyn någon timme. I sådana
fall tillkallades vanligen någon granne eller socknens förtroendeman för att
besiktiga den döde. Hit kom två grannar från det närbelägna Hässlebo, och dessa
berättade något besynnerligt, att när de kom fram var elden släckt, men det hade
börjat brinna i lagården, där barnet låg dött utan att vara bränt.
Det är möjligt att Fogels bara bodde i Hallebo tillfälligt, och att
näste torpare här, Anders Isaksson, egentligen anlagt torpet. Denne var tidigare
dräng i Stumperyd och senare tillsammans med hustrun Annika brukare av Hafsviks
soldattorp och även soldattorpet Svenstorp i nämnd ordning.
Annika dog i Hallebo redan 1793, och sedan bodde Anders kvar hos
dotter och måg vilka innehade torpet i varje fall till 1806.
Fram till 1820-talet var det ett par smeder, Jonas Månsson och Olof
Jansson, i tur och ordning verksamma i Hallebo, och det är väl troligt att en
smedja också fanns på platsen.
När Johan Jonasson i Buckhult 1829 sålde sin gård i byn upprättades
även ett kontrakt för Hallebo, där dennes föräldrar då bodde.
|
"Torpet Hallebo som säljarens föräldrar bebor förbehåller sig säljaren för sig och sina arvingars evärdeliga egendom, dock att årligen erlägges till gården 1 skilling banco. Säljarens fader skall på nämnde andels ägor årligen få fälla tre kappland, där det av ägaren utvisas, och årligen bryta 15 tjog löv, där det utvisas. En ko "född" varannan vecka så länge utebetet varar samt bete till en fåra om sommaren. Hälften ökar till torpets behov samt hälften vedbrand och del i den lycka som Jonas Jönsson hackat upp i hagen. Allt detta försvinner vid Jonas Jönssons och dess hustrus död och lyckan tillfaller gården". |
Jonas Jönsson dog av lungsot redan 1830, medan hans änka Anna Stina
Nilsdotter levde till 1838. Året därpå bosatte sig förre sockenskräddaren Petter
Hägg i Hallebo. Han slutade sina dagar här 1853.
Torpet är med på skifteskartorna 1820 och 1858 med små åkerlappar
runt huset.
Några arbetarefamiljer hade sitt hem i Hallebo under kortare
perioder fram mot 1800-talet. Den siste i raden var Anders Petter Mellin, som
sedan flyttade till Åkerslund ett par hundra meter norr om Hallebo.
|
|
|
|
|
