Gåvetorp.

 

Detaljkartorna över Norra Solberga socken visar mer exakt lägena för de olika platser, huvudsakligen torp och backstugor  som Hembygdsföreningen har märkt upp med skyltar. På skyltarna finns namn och årtalsuppgifter. För att vi alla lättare ska kunna hitta tillbaks till våra förfäders boplatser har vi tagit hjälp av dagens moderna teknik och anger vid varje plats GPS-koordinaterna. (Se GPS).
Klicka på resp. namn i förteckningen nedan för att bläddra mellan de olika boplatserna.
Följande platser finns upptagna:
 

  1.  Perstorp
  2.  Strömmen
  3.  Glömminge Lid
  4.  Brännekälla
  5.  Gunnarstorp
  6.  Hultatorpet
  7.  V. Hultstugan
  8.  Glömminge krog
  9.  Pilabo
10.  Pilabo kvarn
11.  Gnobo (Nybo)
12.  Glädjen
13.  Skrämman

14.  Norsholmen
15.  Sjöstorp
16.  Lomhemmet
17.  Sandstorp
18.  Hillersbo
19.  Qvarnagården
20.  Långkärret
21.  Grimsbergs krog
22.  Hovet
23.  Grimsbergs Lid
24.  Näbbhult
25.  Gisseberg
26.  Hallebo
 

27.  Vasslösa
28.  Höjden
29.  Gladhem
30.  Västorp
31.  Mantorp
32.  Gåvetorp
33.  Lyckeberg
34.  Kättstorpatorpet
35.  Stenklämman
36.  Hammarsberg
37.  Svältan
38.  Holmasågen
39.  Kullatorpet

40.  Madstugan
41.  Ljungholmen
42.  Ledet (Kortebo)
43.  Norrhemmet
44.  Tallholmen
45.  Mostorp
46.  Bänarps Soldattorp
47.  Paradis
48.  Bänarps krog (Stubben)
49.  Östorp
50.  Göljaryd
51.  Äskhultamålen



 

GPS-koordinater för Gåvetorp:  Lat: N 57° 42’ 8.40”  Long: E 14° 46’ 55.07”

 

Gåvetorp

Backstugan Gåvetorp var belägen på Målegärdes norra marker ganska nära Jägersholm och Korset som tillhörde Kongsryd. Den gamla byvägen mellan Danstorp och Hult gick förr fram i närheten.
    År 1839 nämns Gåfvetorp första gången, och stugan var sedan bebodd av samma släkt hela tiden. Det var Sven Petersson, hustrun Anna och en stor barnaskara som flyttade hit. De kom närmast från Korset under Kongsryd och hade tidigare varit torpare i Hässlebo, där sonen Johan var född. Familjen levde under knappa förhållanden, och när husfadern Sven dog 1847 fick fattigkassan stå för begravningskostnaderna. Sonen Johan, som en tid varit på annat håll i socknen, återvände till Gåvetorp 1857 med hustru och tre barn.
  Johan anlitades bl.a. som tanddoktor. Det berättar Elfving Gustafsson i Danstorp genom en dagboksanteckning från 1886. Elfving hade haft svår tandvärk, och efter en sömnlös natt begav han sig till Gåvetorp för att "bryta ut tanden, men hon gick av så att roten blev kvar", står det noterat.
   Även åderlåtning försökte sig Johan på, men detta kunde få nog så allvarliga följder, vilket framgår av en notis i Eksjö-Tidningen den 22 juni 1888:
   Bonden Gustaf Andersson i Danstorp hade för vana att åderlåta sig en gång om året. I början av maj fick Andersson värk i vänstra armen, och han tog det som ett tecken på att det var dags för åderlåtningen. Kristi Himmelsfärdsdag begav han sig till Johan i Gåvetorp som "öppnade en åder" på den sjuka armen. Men strax efteråt svullnade armen så kraftigt, att Andersson blev tvungen att söka hjälp hos doktor Berg i Nässjö. Det visade sig då att en svår blodförgiftning hade inträffat, och mannen fick snarast inforslas till Västanå lasarett i Eksjö. Blodförgiftningen, som ansågs vara orsakad av åderlåtningen, spred sig genom bulnader och sår över hela kroppen. Efter två månaders vistelse på lasarettet och mycket svåra plågor avled Gustaf Andersson.
   Förmodligen blev det inga fler åderlåtningar utförda av Johan i Gåvetorp, som slutade sina dagar i stugan 1895. Hans hustru Anna Lovisa dog året därpå, och därefter lades stugan öde. Till stället hörde också en liten ladugård, och virket från denna kom bl.a. till användning när skomakare Ferdinand Blom i Anneberg byggde sin villa.
   Fru Amanda Grahm i Hult mindes Gåvetorp, och hon har i en bandinspelning berättat om livet i stugan vid slutet av 1800-talet.
   Några syrenbuskar jämte stenlämningar på en åkerlycka visar alltjämt var Gåvetorp har legat.