Bänarps Krog eller Stubben.

Detaljkartorna över Norra Solberga socken visar mer exakt lägena för de olika platser, huvudsakligen torp och backstugor  som Hembygdsföreningen har märkt upp med skyltar. På skyltarna finns namn och årtalsuppgifter. För att vi alla lättare ska kunna hitta tillbaks till våra förfäders boplatser har vi tagit hjälp av dagens moderna teknik och anger vid varje plats GPS-koordinaterna. (Se GPS).
Klicka på resp. namn i förteckningen nedan för att bläddra mellan de olika boplatserna.
Följande platser finns upptagna:
 

Bänarps Krog eller Stubben

Sydöstra hörnet av Bänarp tangerar den gamla landsvägen mellan Eksjö och Jönköping. Här anlades en krog under senare hälften av 1700-talet. Dylika krogar var relativt vanliga, och enbart i N. Solberga socken fanns vid denna tid fyra stycken. Det berättas att man satte upp buteljer i fönstren och på detta sätt gjorde reklam för de varor som förbiresande kunde erbjudas. Något om denna verksamhet framgår dock inte av de kyrkböcker och andra handlingar som studerats.
   En fattig änka, Sara i Bänarps Krogen, anmäldes vara husvill vid sockenstämman 1789. Enligt uppgift hade hon då för 18 år sedan själv låtit uppföra stugan. Sara dog 1792, och fattigkassan betalade begravningskostnaderna med 32 skilling. Hennes tillhörigheter såldes sedan på auktion.
   Enligt husförhörslängden 1783-84 var Sara inhyses hos Johan (Jaen) Johansson och hans hustru Lisa. Johan hade i sin tur tagit hand om sin åldriga och sjuka moder Maria Börjesdotter från Barkeryds socken.
   Överflyttning av gamla och orkeslösa personer mellan olika socknar var enligt dåtida förhållanden strängt förbjudet. Särskilt om personerna i fråga kunde tänkas ligga fattigvården till last. I detta fallet fördes saken vidare till "Höga Landshöfdinge Embetet", men några åtgärder behövde aldrig vidtagas, då Maria Börjesdotter inom kort slutade sina dagar.
   På 1820-talet och fram till 1833 bodde torparen Johannes Svensson-Frisk med familj i Bänarps krog. Dessa efterträddes av Lars Johan Nilsson och Lena Zachrisdotter, som fostrade upp fem barn i stugan. Ytterligare tre barn i familjen dog i unga år.
   Omkring 1835 namnändrades Bänarps Krog till Stubben, möjligen i samband med att utskänkningen upphörde. Namnet Kroa levde dock kvar i folkmun så länge stället fanns kvar.
   Både Lena och Lars Johan avled 1857. Lena hade varit värkbruten i 22 år samt lidit av gikt och sjukdom i bröstet. "Andligt bekymmer märkt av jordisk nöd" har prästen noterat. Lars Johan tillhörde den stora skara som senare på hösten föll offer för rödsoten.
   I tidningen Hvad Nytt? den 21 april 1870 var följande annons införd:
 

Ett flertal familjer var sedan under relativt korta perioder torpare i Stubben. Bland dessa må nämnas Alexander Blomqvist, Adolf Fredrik Sand och Frans Gustaf Petterson.
   Tiden 1907 till 1937 bodde här Ernst Johansson med makan Hanna och åtta barn. Barnen kallade sig Wilhelmsson, och de flesta var föda i torpet. Den siste innehavaren av Stubben, Gustaf Arvid Sköld, bröt upp härifrån 1939.
   Stugan uppges ha varit av knuttimrad typ med runda sparrar i taket. Ytterdörren var särskilt påkostad.
   Tre åkerlyckor fanns i torpets närhet, och dessutom brukades öppen jord vid de tidigare ödelagda torpen Paradis och Östorp. Ladugården var byggd 1912 hade plats för 3 kor samt häst. Den flyttades till Lövhult i samband med att torpet avvecklades.
   Byggmästare Carl Ingesson i Ormaryd köpte torpstugan för 150 kr och förvandlade den till ved under de kalla krigsvintrarna på 1940-talet.