Äskhultamålen.

Detaljkartorna över Norra Solberga socken visar mer exakt lägena för de olika platser, huvudsakligen torp och backstugor  som Hembygdsföreningen har märkt upp med skyltar. På skyltarna finns namn och årtalsuppgifter. För att vi alla lättare ska kunna hitta tillbaks till våra förfäders boplatser har vi tagit hjälp av dagens moderna teknik och anger vid varje plats GPS-koordinaterna. (Se GPS).
Klicka på resp. namn i förteckningen nedan för att bläddra mellan de olika boplatserna.
Följande platser finns upptagna:
 

Äskhultamålen ½ mantal frälse

Äskhultamålen var på sin tid socknens sydligaste gård. Slutleden -målen eller -måle förekommer bara i enstaka fall i våra bygder.
   "Jon i Eskholtamåla" nämns bland "Halfua Frelsis landbor" i jordeböckerna för åren 1563 och 1564.
   I samband med indrivningen till Älvsborgs lösen 1571 var "Eskhultmåla" bland Erik Gustafssons gårdsinnehav. Åbon Nils var ägare till ½ pund koppar, 3 kor samt 1 "stodh" (häst), och för detta blev skatten 3 mark och 7 öre.
   Enligt 1500-talets tiondelängder gavs 2-5 skäppor korn och ½-3 skäppor råg årligen till kyrkliga ändamål.
   År 1640 brukades "Eskhultamåla" av Anders Persson och hustrun Karin Larsdotter. På åkerlapparna såddes 1½ tunna utsäde, och kreatursbesättningen bestod av  1 sto, 3 kor, 2 kvigor, 12 får och 1 svin.
   Långa perioder under 1500- och 1600-talen hade Äskhultamålen samma ägare som sätesgården Äskhult. Släkterna Dachsberg, Uggla och Oxehufvud nämns bland possessorerna under andra hälften av 1600-talet.
   På den rå- och rörskarta över sätesgården Äskhult som upprättades av Jonas Duker 1683 återfinns under punkt 3 "Eskhulte Måhlen". Ett frälse hemman med "förskillde" åker och äng, men skogen brukas efter proportionen tillsammans med sätesgården Äskhult.
   Under vissa perioder både på 1600- och 1700-talen brukades Äskhultamålen av två bönder jämte deras familjer. De närmaste decennierna efter 1750 var gården delad i två enheter med ½ mantal vardera.
   År 1807 flyttade bonden Anders Persson från Näs till Äskhultamålen och var tillsammans med hustrun Catharina verksam här fram till hennes död 1851. Då hade sonen Johannes Andersson, f. 1810, tagit över bruket av gården. Han och hustrun Maja Lisa Svensdotter blev de sista som var skrivna i Äskhultamålen, då gården lades öde på 1850-talet. Flera år tidigare hade sammanläggning skett med huvudgården Äskhult, men namnet Äskhultamålen lever alltjämt kvar som egen fastighetsbeteckning.
   På Äskhultamålens ägor nära Svartåns källflöden finns förekomst av s.k. issjölera. Denna kom under senare delen av 1800-talet till användning vid det livliga intresset för tegeltillverkning. När Äskhultamålen avvecklats på 1850-talet anlades en tegelugn på platsen. Den 13 maj 1854 upprättades ett kontrakt då gårdsägaren Gustaf Gustafsson bortarrenderade Äskhult med Äskhultamålen till Johannes Andersson i Näs. I kontraktet nämns bl.a. följande: "Skulle nybyggnaden vid tegelbruket fordras, åligger det arrendatorn att verkställa allt arbetet och forsling, däremot att ägaren anskaffar alla materialer.
   Arrendatorn åligger att för tegelbrukets behov årligen upptaga och vintertid framköra så mycket lera och ved, som erfordras för dess ordentliga gång under sommartiden, jämte nödiga ökar. Skulle ved komma att inköpas från annat ställe, befrias arrendatorn från forslandet härav.
   Arrendatorn verkställer förestående och förskjuter arbetslöner, tillser brukets ordentliga gång och anskaffar dugliga arbetare. Därför tillkommer honom en fjärdedel av behållningen, sedan alla omkostnader blivit avdragna. Ifall nämnde fjärdedel ej skulle uppgå till 100 Rdr Banco betalar ägaren en tredjedel och arrendatorn återstående två tredjedelar av de till arbetarna utfästa löneförmåner."
   Hur länge Äskhults tegelbruk var igång är inte känt, men det har berättats att tegel härifrån kördes med oxar till Nässjö på 1860- och 70-talen.
   Rester av den stensatta tegelugnen samt lergropar söder härom minner om den forna verksamheten på platsen.
   Då generalstabskartan uppmättes på 1870-talet sattes ett gårdstecken på denna plats jämte namnet "Äskhultamålen". Gårdens ägor genomgick laga skifte 1915 tillsammans med Äskhult.