Ranglaryd

Ranglaryd består av ett litet vattenverk med generator, kvarn, såg och stickhyvel. Under ett 20-tal år arbetade hembygdsföreningen med detta projekt. Föreningen fick då ett visst bidrag från länsstyrelsen och ALU-arbetare från kommunen renoverade själva byggnaden. Rensning av den tillhörande dammen återstår. Då projektet visat sig kräva mer kraft än vad föreningen mäktar har ansvaret för projektet nu mera övergått till ägaren för marken.

Dammen
Ranglaryds vattenverk
Vägen mot Ranglaryd

Gården Ranglaryd, vars ägare, färgstarke odalmannen Gustav Karlsson på sin tid gjorde sig känd som uppfinnare och levnadskonstnär, har varit föremål för cirkelstudier inom Hembygdsföreningen i Norra Solberga.
Ett tiotal intresserade medlemmar i Norra Solberga Hembygdsförening har grävt i ett förhållandevis digert faktamaterial om gården och dess snillrike ägare.

1990 kom Ranglaryd in i föreningens verksamhet. Domänverket hade köpt Ranglaryd och hade för avsikt att tömma ladugård och riva den gamla kvarnen. Efter besiktning i Ranglaryd beslutades den 3/9 att skriva till Domänverket och be dem avvakta med rivning av kvarn/såg-byggnaden. Beslutet togs med stor tvekan. Lennart Karlsson och Bo Almqvist utsågs somkontaktpersoner. Den 9/1 1991 meddelade Domänverket att de accepterade vårt förslag.
1994 fastställdes en arbetsplan med målsättningen att i framtiden kunna få första delen i kombinationen elverk, kvarn och såg att fungera. Åtgärd i tur är att rensa dammen och ordna vattenränna in till vattenhjulet. Vi har några år levt i förhoppningen att Ing2, Eksjö skulle hjälpa oss med dammrensningen. På förfrågan 16/8 1999 har vi tyvärr fått beskedet att ärendet är avfört som övningsobjekt. Som skäl anförs att Ing2 ej får utsätta civila företag för konkurrens. Att anlita ett företag medför större kostnader än vad föreningens ekonomi för närvarande tillåter.
1994 fick vi tillstånd av domänverket att hämta enestavrar och rensa dammen i Ranglaryd. Gjorde framställning till arbetsförmedlingen om snickarhjälp för arbeten med kvarn/såg i Ranglaryd.
Årsmötet 1994 godkände projektplanen för Ranglaryd.

1995 erhölls från Länsstyrelsen restaureringsbidrag för kvarn/såg i Ranglaryd. ALU-arbetare från kommunen utförde arbetet.
Hembygdsföreningen har fram till 2012 hållit rent från sly och högväxande gräs på väg ner och runt huset samt sett till att byggnaden städats och hållits i skick. Från och med 2013 har ansvaret för anläggningen överlämnats till ägaren.

Gustav Karlsson, Foto omkring 1970

Gustav i Ranglaryd var ingen dussinmänniska utan ett snille som få. Tystlåten och beskedlig men mera begåvad än många andra, skrev Martin Karlgren i Smålands-Tidningen den 28 dec 1932:
I sin ungdom hade Gustav mätt upp Ranglaryd och ritat en detaljrik gårdskarta, som knappast någon lantmätare skulle gjort bättre.
Något hundratal meter öster om gården hade ranglarydsbonden byggt ett litet vattenverk i Grytbäcken. I ett litet trähus fanns vattenhjul, som drev kvarn, såg, stickhyvel och elektricitetsverk. Det sistnämnda levererade likström, som magasinerades i tio seriekopplade bilbatterier, förvarade under kökssoffan. På så sätt fick man elektriskt ljus i skogsgården redan före 1920.
Se; En Solbergabondes tillbakablick 

Den elektriska anläggningen i Ranglaryd 1918.

Här återges Gustav Karlssons egen berättelse sammanställd ur hans dagboksanteckningar om den elektriska anläggningen:

Gustav Karlssons foto av sitt lilla elektricitetsverk vintern 1919.

―På grund av det pågående världskriget blev det vintern 1916–17 mycket svårt att få köpa erforderlig lyseolja. Den följande vintern 1917–18 var det omöjligt annat än på smygvägar att få tag i varan och då i utbyte mot smör. Karbiden ransonerades även. Varje hushåll skulle få köpa 1 kg i veckan, men när det ingen fanns så blev man utan tills nästa vecka, då handelsmannen försäkrade att en ny sändning skulle komma. Så strejkade arbetarna vid karbidfabriken och eländet fortsatte. Det enda lyset som man hade i boningshusen var från öppna spisen. Det blev mörka och tråkiga kvällar i stugorna dessa vintrar och jämväl på många ställen även större delen av vintern 1918–19. Endast de som hade elektriskt ljus var oberoende i detta hänseende. Men då sådant var svårt att få så blev de flesta utan. Ingen trodde väl då att man kunde anlägga kraftstationer även vid mycket små bäckar med små vattenhjul som drivkraft.
En sådan anläggning utfördes dock sommaren 1917 av verkmästare Ture Lindahl vid Bollebo. Sedan början var gjord var också vägen öppnad. Efter att ha hört åtskilligt berättas om dessa små verk som byggdes via bäckar i Bollebo och Turlunda var jag och besåg den sistnämnda anläggningen den 10 juni. Jag tyckte inte att den såg särskilt konstig ut och beslutade att bygga en sådan här hemma. Söndagen den 21 cyklade jag runt i socknen (stycktals terrängledes) för att bese de elektriska verken i trakten som var färdiga eller under byggnad. Vägen gick till Bollebo — Långarum – Danstorp – Snarebo – Målegärde – Glömminge och Knappevad. Med Turlunda och här i Ranglaryd blir det 10 stycken. Den elfte byggdes samma år vid Hulu.
Vid midsommartiden vägde vi av vattenfallet i bäcken öster om ladugården och fann att det var 2 eller event. 2,6 meter. Det var ju inte mycket emot de 8 meters fallhöjd i Turlunda, men med överfall kanske det skulle gå. Försöka går ju alltid an.
Den 14 juni sågade jag ut kransen till ett litet vattenhjul med 1 m i diameter och 9 tum brett samt avsett för överfall, och den 19/6 var hjulet färdigt. Den 21 hyvlade vi upp stockar som ursprungligen var avsedda till armar i ett stort underfallshjul. Detta hade pappa redan 1913 tänkt sätta upp vid bäcken och genom en garnlina driva tröskverket med. Den 22 juni fick vi axlarna från Eksjö och passade dit dem. En vecka senare bar vi hela maskineriet till sin plats, satte dit gjutan i den gamla flodluckan, och vattenhjulet snurrade!
Den 25/6 grävdes utloppet från fallet, men endast ett mycket smalt dike för att frosten inte skulle tränga ned så fort. Den 2 juli högg vi i skogen 8 stolpar à 11 alnars längd till ledningen. Sedan snickrade jag till ett remhjul med diametern 50 cm. Den 13/7 beställde vi en generator för c:a 800 kr samt tog hem tråd m.m. till ledningen. Erik i Nyholm var här den 16, då vi grävde hål och satte ner 6 ledningsstolpar. Den 22/7 spände vi upp tråden till luftledningen, och sedan satte jag upp isolatorer på stall, ladugård och i stugan. Veckan efteråt var jag i staden med hästen och köpte material för montering inomhus.
Den 5 aug. monterade jag in en lampa i snickarstugan, den 6 två lampor i ladugården samt den 7 två i stall och fårhuset. Samma dag har vi fått hem generatorn från stan. Fem lampor sattes in i stugan den 10/8. Två dagar senare drog vi ner generatorn på en vagnsbank till bäcken, gjorde en lina av en gammal töm samt släppte på vatten och det gick fort och bra. Den 13 var jag åt stan med hästen och köpte en lina som var 4,25 meter lång, 13 glödlampor à 220 volt och fick undervisning i generatorns koppling. Dagen därpå kopplade vi tillsammans generatorn med ledningen och släppte på vatten – men det gick inte nog fort Lyse blev det i varenda lampa, men dåligt. Missräkning! Vattenhjulet går endast 21 varv per min, men det borde gå 40 varv. Halv 9 på kvällen drog vi åter på vatten och nu gjorde hjulet 25 varv. Lyset blev nödtorftigt och bättre än ingenting. Den 15 snickrade vi vattenledare omkring hjulet och sedan gjorde det 29–30 varv vid hela pådraget och 25–26 vid halva. I kväll är lyset betydligt bättre än i går. Nästa dag hade vi den hittills bästa belysningen, men det fordrade mycket vatten. Jag blev tvungen att tillverka ett nytt vattenhjul med 1,4 meter i diameter och 12 tum brett. Detta hjul blev färdigt den 10 sept., men effekten blev dålig första dagen, ty vattnet rann över skovlarna. Efter justering av jutan kom hjulet upp i 36 varv/min och t.o.m. 40 varv vid fullt vattenpådrag.
Den 12 sept. snickrade pappa ett nytt linhjul med 75 cm i diameter. När vi satt dit detta hjul fick vi den bästa belysning som vi någonsin haft. Jag hoppas att vi får behålla denna effekt, ty nu är maskineriet färdigt. En lampa gick sönder troligen på grund av för stark ström. Pappa satte upp stolpar och resningsvirke till maskinhuset samt brädfodrade det. Den 1 okt. täcktes taket med tjärpapp. Mycket regn föll sista veckan i september, med följd att vattnet steg i dammen. Ökad fart på maskineriet gav högre spänning och ytterligare två glödlampor gick sönder.
Söndagen den 27 okt. gick jag till Grimsberg och såg där den 12:e el-anläggningen i N. Solberga socken.
I november monterade jag in säkerhetsapparater och en lampa i maskinhuset, så nu skall det vara färdigt där. Jag har köpt en voltmeter för 75 kr. Dyrt! En del arbete har gått åt till att installera utrustning för pådrag från bostaden till vattenverket. En särskild ledning som löper på trissor har monterats på stolparna. Den 26 nov. var utrustningen färdig att användas, och när den avprovades på kvällen fungerade den bra. Voltmetern kopplades in i köket och därigenom kan vi reglera spänningen efter behovet.
Under december sattes stolpar för ytterbelysning upp vid vägarna åt ladugården och svinhuset.. En lampa monterades in på södra överrummet och en på förstugan. Till jul har vi sammanlagt 15 lampor och en väggkontakt inmonterade.
Arbetet med tillökningar och förbättringar av den elektriska anläggningen under 1919 har utförts på följande tider:
Den 17 januari monterade jag in 6 små lampor i omkretsen på taklampan och en lampa vid köksspisen. Vid kall väderlek måste maskineriet gå dygnet runt; sakta på nätterna för att vattenhjulet ej skall frysa fast. Den 18 febr. började vi använda 6 st. 110 volts lampor på försök, och sedan har vi helt övergått till den spänningen utom för motorn. I april började jag arbeta på ett nytt större vattenhjul med diametern 1,8 m och 50 cm brett, vilket vi hoppas skall ge tillräcklig kraft till tröskverket. Nya säkerhetsapparater på 4 ampere har satts upp i köket, ladugården, stallet och snickarstugan.
Den 27 juni röjdes maskinhuset ut och sedan förbereddes för vattenhjul nr 3. Det blev mycket trångt när delarna satts ihop och det nya hjulet var färdigt. En ny remskiva sattes på generatorn. Men när vattnet släpptes på gick maskineriet väl sakta. Detta får vi uppväga genom ett nytt större remhjul. Detta var färdigt den 4 aug. och vid provkörningen tycktes det gå utmärkt. Tråden till pådragsledningen var för klen, togs ned och fick sedan användning till hässjor. En ny grövre tråd sattes upp. Den 3 okt. har vi fått hem en elektrisk motor på 3 hästkrafter. Ledningsstolpe sattes upp vid logen och trådar spändes. Men när motorn kopplades in för att draga tröskverket gick det alldeles för sakta. Vi lyckades emellertid sätta fast det gamla remhjulet på tröskverket och sedan blev farten till stor belåtenhet. Verket går bättre än när det drivits med hästvandring. I december satte jag upp tråd, plåthuv och kontakt på stolpen vid logen, varefter motorkraften är färdigmonterad. Julafton blev gröpkvarnen färdig och jag har börjat krossa havre (=4 kappar).
Under 1920 utfördes inte mycket arbete på el-verket beroende på en tilltänkt ombyggnad av hela kraftstationen under kommande år.
Den 23 mars var jag åt Hulu och besåg därvarande belysningsanläggning. 7/4 monterades en lampa in i drängkammaren och den 6/7 satte vi upp en stolpe på ledningen bakom ladugården. Den 18 aug. gick en propp sönder i maskinhuset när vi tröskade rågboss. Sedan satte jag upp nya större (15 amp.) säkerhetsapparater, koppartråd och väggkontakt i maskinhuset. Jag drog också in koppartråd genom väggarna i stall och ladugården samt satte fast säkerhetsapparaterna på tavlor där. Samma arbete utfördes i snickarstugan. Den 15 okt. togs el-ledningarna in vid taket på övre förstugan och säkringstavlan sattes där. I december borrades hål och stigröret från köket sattes upp till övre förstugan. Ytterligare införingsrör sattes upp vid förstugudörren, varefter det hela, efter mitt förmenande, skall vara färdigt för avsyning.
Hela anläggningen har hittills kostat 3.041:50.I

Ombyggnad 1921. Exempel på Gustav Karlssons dagbok 9/2 – 30/6.

År 1921 ombyggdes kraftstationen och arbetet därmed var betydande.

9/2 var jag åt El-Byrån och bad verkmästare C Engqvist komma hit och syna vårt verk för brandförsäkringens skull.

1/3 Pappa har farit till stan efter Engqvist. Synen utföll bra. Jag får dock sätta isolerad tråd utanför alla väggar, samt grövre tråd till ytterbelysningen. Besiktningen kostade 35 kr samt skjuts
12/3 Köpt material för omläggningen.
14/3 Plockat ner ledningen till ytterbelysningen och satt upp koppartråd samt utvändiga säkerhetsapparater på stall och ladugård.
15/3 Satt upp serviceledning av koppar till byggningen samt isolerade trådar utanför varje vägg, Delvis svårt, men färdigt.
21/3 Sågat några bitar till en sågbänk.

6/4 Pappa har farit till stan med fyra sågstockar till vattenhjul. Jag skall göra det bredare nu. D:o den 7/4.
12/4 Sågat ned virke till nya maskinhuset och kört hem.
19/4 Jag har sågat ut kransen till det nya hjulet.
21/4 Snickrat och satt ihop kransen och 2 halvringar till svep framför hjulet.
23/4 Skrätt bottenstockarna. D:o 28/5, 31/5 och 1/6.

2/6 Jag har skruvat sönder innanredet i maskinhuset. Vattenhjulet behöver torka.
3/6 På em. har jag plockat sönder hela vattenhjulet och rullat upp kransen i snickarstugan.
6/6 Jag har flyttat ut generatorn och vältat huset på sned.
7/6 Pappa, Sven och jag rullade upp maskinhuset och satte det hitom förra platsen. Bra, Grävt större hål för maskinhuset; skall försöka lägga stengrund på botten. Sven har skottat undan dy i afton.
8/6 Grävt vid dammen hela dagen. Sven har öst vatten ur hålet. Kommit till stenbotten överallt fast mycket djupt i halva hålet.
9/6 Jag har grävt till slut samt kört sten med skottkärra och börjat fylla till grunden. Pappa har tingat en hjulaxel av Wohlfart för 160 kr. Gott pris efter vad det tycks, då även kullager och hus ingår i priset. Cyklat till Käll i Bergstorpet, men han var ej hemma.

10/6 Kört sten em.
11/6 Fyllt med sten. Fått hem vattenhjulsaxeln och tenarna.
13/6 Kört sten från frukost och sedan gjort spår till skovlarna.
14/6 Snickrat hela dagen; armarna färdiga, skruvat fast plåtarna och satt ihop.
15/6 Hyvlat upp till skovlar. Hyvlat bottenstockarna och börjat hugga ihop dem. Passat i de smala skovelbräderna i det breda hjulet.
16/6 Snickrat på underredet till kraftstationen hela dagen. Pappa har kört sågstockar åt stan på em. D:o 17/6.
18/6 Satt i skovlarna på det lilla hjulet och hyvlat upp till det breda.
20/6 Pappa har farit efter stenverktygen. Käll och Herman har kommit hit och sätter stenfot till huset. Jag har kilat i stenen invid, men det ville inte gå utan skjutit tre skott. Satt ut 3 hörnstenar. Borrat med idag.

21/6 Jag har snickrat; fått skovlarna färdiga och börjat på svepen.
22/6 Pappa och jag har varit vid Hyltelyckan och sågat ner två granar till juteplank och lattror. Pappa har farit till stan med 5 sågstockar. Jag har snickrat på vattenhjulet m.m. hela dagen.
23/6 Jag har slagit hål i bandjärnsbitar till hjulet. Sågat av svepen till lilla hjulet.
25/6 Stenarbetarna kom idag. Skjutit 6 skott och 2 kilhål. Stenfoten är inte färdig än men det får vi göra själva. Arbetarna har fått 33 kr 20öre.
27/6 Jag har fyllt i stenfoten till frukost.
28/6 Kört sten med kärran och arbetat med stenfoten hela fm. Jag har burit ner bottenstockarna. Pappa har hjälpt till och vi har passat dit dem. Gott att ha kommit så långt.
29/6 Kilat sten under bottenstockarna till frukost och sedan dubbat ihop dem.
30/6 Kilat fast sten till frukost. Pappa har hjälpt till och vi har gjort 4 takstolar, huggit i sparrar, tappat hål till stolparna och gjort dem färdiga.

Gustav Karlsson förde noggrann kassabok över alla kostnader som berörde hans elektriska anläggning. Nedanstående förteckning är från byggnadstiden sommaren 1918.

0 1918 0
Juni  15   Bandjärn 6,4 m, till 1 hjulet 4:80
    4 st. Tenar, omändrade 1:50
22     6  ”  Skruvar till bottenstockarna à 30 öre 1:80 8:10
    8  ”      ”       ”  lagerna 7½” långa à 30 öre 2:40
    2  ”  Stålaxlar 35 mm gods 24:00
  Upphyvling av spår och svarvning 6:00
    4 st. Stoppringar à 2:00 8:00
    4  ”  Flänsar à 1:00 4:00
  16  ”  Skruvar 6:00
    4  ”  Krysskilar à 1:00 4:00
    1  ”  Kuggdrev 3:00 55:00
Juli   4   För sågning av bräder 4:00
    1 st. Kuggdrev med frästa kuggar 15:00
  36  ”  Isolatorer m. krok Nr 2904 à 3:00 108:00
  78 kg Järntråd, 16 kvmm. à 1:90 148:20
    1  ” Tjärdrev 2:00 258:20
  Till Erik Nyholm vid uppsättn. av stolpar 5:00
    1 st. Remskiva 75 mm till generatorn 20:00
    1  ”  Likströmsgenerator, 230 volt, 1,7 kW 786:00
  76 m  Dubbelledare H.T.B.Z., 1,5 kvmm à 80 öre 80:00
 150 st. Knopp Nr 3102à 11,5 öre 17:25
    2 gross Skruvar à 3:10 6:20
 200 st. Knopp, mindre à 9,3 öre 18:60
    6  ”   Lamphållare, porslin à 2:50 15:00
    6  ”   Strömbrytare, porslin à 2:50 15:00
    5  ”   Lamphållare à 1:60 8:00
    6  ”   Strömbrytare m. underlägg à 2:70 16:20
    2  ”  Väggkontakter        ”        à 1:05 2:20
   10  ”  Införingsrör för trä à 1:00 10:00
     5 m  Hartgummirör à 2:00 10:00
   30 st. Väggbussningar à 9 öre 2:70
   11  ”  Takbrickor m. underlägg à 1:20 13:20
     1  ”  Fotogennippel 14″ 2:00
  1,5 m  Koppartråd à 3:00 (H.V.G.) 4:50
    2 st. Hisskulor à 80 öre 1:60
    1 nystan Najgarn 4:00
    2 dockor Tjärmärling à 1:00 2:00
    1 rulle Isolerband, svart 10:50
   14 m Tråd, T.T.G.Z., 6 kvmm à 1:78 24:95
     3 st. Plåtskärmar à 2:00 6:00
  0,5 kg  Najtråd à 2:50 1:25
     5 st. Glödlampor 220 volt à 3:10 15:50
     1  ” Hisskula _____0:80 _____1225:35
Transport _________ _____1574:05

Den största om- och tillbyggnaden av vattenverket utfördes sommaren 1925. Här skulle bli plats inte enbart för generatorn utan också för sågverk, stickhyvel och gröpkvarn. Därmed fick anläggningen det utseende som den alltjämt har.

År 1926 skärpte brandstodsbolaget bestämmelserna om att s.k. zinkstålsledningar ej fick användas inomhus. Alla ledningar av denna typ måste läggas om av en sakkunnig montör. Detta arbete utfördes av montörerna Enqvist, far och son, på Eksjö Installationsbyrå. “Jag fick vara hjälpmontör och passa upp” skriver Gustav i dagboken. En ljuspunkt sattes in på norra överrummet och en väggkontakt på kammaren. Ledningen från utelampan i backen drogs in i kammaren och ned till strömbrytarna i förstugan.

Den 29 och 30 augusti 1928 var ingenjör S. Lindström från Brandstodsbolaget i Jönköping här för att prova el-ledningarna. Han påsynte träribbor till skydd för ledningarna i snickarstugans tak, nya svagare säkringar (4 ampere) i stall och ladugård samt nya plåtbeslag av motorlådan, sedan var allt godkänt.
Söndagen den 3 april 1932 vid 8-tiden på kvällen slocknade lyset. Vattenhjulet gick ej att röra, och när jag såg efter, så hade hjularmarna gått av på östra sidan — skada! — Arbetet tog sedan en dryg vecka att åtgärda, och bl.a. behövde två begagnade kullager inköpas från Eksjö. Den 12 april snurrade verket åter jämnt och bra.

Sommaren 1934 blev det dags att byta ut virket i vattengjutan som angripits av röta. Maskineriet krävde också omfattande rengöring.
Så går åren och anteckningarna om el-verket blir inte så omfattande längre. Det är egentligen först 1953-54 som verksamheten åter aktualiseras. Ännu ett vattenhjul skall bytas ut, vilket det nu var i ordningen? Denna gång blir det ett riktigt bamsehjul på två meter i diameter och en meter brett.
Någon gång vid denna tid installerades 10 seriekopplade bilbatterier under kökssoffan. Därigenom behövde generatorn bara gå för att ladda upp batterierna.

1960-talet innebar slutet för el-verket i Ranglaryd. 1962 rapporterades problem med lagren till det stora vattenhjulet, och 1963 var kylan svår så att vattnet frös till is. Men värst blev vårfloden i april 1966 då dammen raserades. “Allt har gått sönder och runnit ner under maskinhuset” noterade Gustav vemodigt. 1968 var sista året som den då 78-årige mannen skrev något om vattenverket och dammen. En 50-årig epok avslutades efter mycket arbete och många bekymmer, men också med stor tillfredsställelse över att ha kunnat åstadkomma egen elektrisk ström.

Här några interiörbilder från Ranglaryds vattenverk som det ser ut idag:

Vattenhjulet
Generatorn
Kvarnen
Sågverket

Källor:
Norra Solberga Bygd och folk
Då och nu i Nässjöbygden

 

Share