Solberga med omnejd

1858

Hv N 1858 27/8
Östra stambanan.
1 ½ sida ägnas åt planeringen av Östra stambanan. (Under Linköping).

 

1859

Hv N 1859 19/4
Auktion.
Uppå den 27 o 28 April blifwer uti säteriet Stumperyd af Solberga förs. genom öppen auktion, försåld en stor del lösegendom: bl.a. 2 yngre brukssto, 4 par oxar, 2 par stutar, 6 st. kor, 10 st. ungnöt, en mängd får och baggar.
Danstorp den 15/4 1859. A Mann.

 

Hv N 1859 20/5
Till salu.
Målen 1/4 mantal kronoskatte, beläget uti Solberga socken och Södra Wedbo härad, är af hugade spekulanter att bese när som helst.

 

Hv N 1859 12/7
Konungen död.
Konung Oscar I har avlidit den 8 Juli kl. 8 fm.

 

Hv N 1859 15/11
Dödsfall.
Riksdagsmannen Peter Jönsson i Träslända död onsdagen den 9 dennes.

 

Hv N 1859 18/11
Dödsannons.
Dödsannons för Peter Jönsson i Träslända. 67 år, 10 mån., 26 dagar.

 

Hv N 1859 29/11
Referat.
Referat från begravningen.

 

Hv N 1859 29/11
Östra stambanan.
… Den östra stambanan skall gå från Katrineholm rakt söder ut tull Norrköping, derifrån öfwer Göta kanal wid Norsholm till Linköping och Mjölby, hwarifrån den böjes åt söder förbi sjön Sommens norra ända till Nässjö i Jönköpings län, der den sammanträffar med förra banan, med hwilken den har gemensam linien Nässjö-Tenhult. tillsammans utgör östra banan från Katrineholm till Nässjö 19 mil 15 050 fot.

 

1860

Hv N 1860 27/4
Executive auktion.
Ur länsstyrelsens kungörelser. Den 5 Juli kl. 11 fm. hålles executive auktion på S Wedbo härads tingsställe i Ekesjö å 1/4 mtl skatte Södra Wibeck i Solberga s:n, wärderadt till 5 000 rdr.

 

Hv N 1860 10/7
Auktion.
Tisdagen den 17/7 försäljes 1/4 mtl kronoskatte Södra Wibeck i Solberga, att emottagas den 14 Mars 1861, uppsådt med höstråg och med förrättadt höstbruk. Årliga höstrågutsädet är 3 ½ tunna råg, och wårutsäde i proportion deremot; ängen består af hårdwall och kunna födas på hemmanet årligen 10 nötkreatur, 12 får och en häst; är bebygdt för 2:ne åboer. …husbehofsqwarn på egorna.
Stora Foglehult den 9/7 1860. S Ericsson auktionsförrättare.

 

Hv N 1860 21/8
Auktion.
I Lilla Foglehult i Solberga s:n den 29/8 utbjudes till försäljning 1/8 mantal frälse derstädes. Torsdagen den 30 dennes till försäljning utbjudes på stället 1/12 mtl kr-skatte Södra Wibeck.
Stora Foglehult d. 20/8 1860. S Ericsson.

 

Hv N 1860 16/10
Mantals- och skattskrifningar.
Ur länsstyrelsens kungörelser: Terminer för 1861 års mantals- och skattskrifningar. Norra och Södra Wedbo härader: 1860, Nov. 16 Solberga socken.

 

1861

Hv N 1861 15/2
Slusswerk.
Slusswerk mellan sjöarna förbi Stalpet. …Det talar icke för lämpligheten af den jernwägsanläggning som tillämnas i grannskapet, der man från Solberga och Flisby socknars högland lärer nödgas nedgå i Ralångens djupa dal. Desto wälkomnare synes det herrliga fallet för den kanalbyggare som helst hushållar med statens medel. …

 

Hv N 1861 26/4
Mönstring.
Vid förlidne gårdag hållen mönstring med 1:a klassens bewäringsmanskap från Ekesjö stad och Södra Wedbo härad blefwo 104 ynglingar approberade och 93 kasserade, bland hwilka från Solberga socken 11 approberade och 12 kasserade.

 

1873

Hv N 1873 14/!
Östra stambanan.
Arbetena med östra stambanan har börjat, och från Nässjö har man begynt röja den blivande bansträckningen samt redan hunnit ett betydligt stycke på väg.

 

Hv N 1873 20/2
Ny järnvägsstation.
En järnvägsstation skall anläggas mellan Aneby och Nässjö. Platsen gäller antingen Hatten eller Luttersjö, och vilken som skulle vara bekvämligast för trafik.

 

Hv N 1873 29/3
Nya stationer.
Styrelsen för statens järnvägsbyggnader har överlämnat förslag till stationer; vid Aneby i Bredestads socken, vid Givarp i Flisby samt vid Hatten i Solberga socken.

 

Hv N 1873 10/6
Stationsnamn.
Stationen vid Hatten skulle förstås kallas Solberga, men fanjunkare Kullberg som lämnar mark därtill gratis, önskade att stationen finge benämnas Anneberg, efter tändsticksfabriken. Detta namn tyckte dock landshövdingen var för tungt.

 

1874

Hv N 1874 21/7
Solberga station öppnad.
Igår öppnades för person- och godstrafik linjen Nässjö–Aneby på Östra stambanan. Stationen Solberga är belägen 1 1/10 mil från Nässjö.

 

Hv N 1874 4/9
Ny poststation i Solberga.
Från och med 2 sept. har kärrposten mellan Eksjö och Wedbo-Solberga blivit indragen. Poststationen är flyttad till Solberga järnvägsstation och därvarande järnvägstjänstemän är föreståndare för densamma. Posten sändes nu på järnväg från Nässjö.

 

1879

Hv N 1879 10/6
Sjukbesök.
Undertecknad, som i 26 år praktiserat med fistelläkning inom Motala köping har nu flyttat till närheten av Solberga järnvägsstation, där jag fortfarande mottager sjukbesök.
Solberga järnvägsstation den 6 juni 1879. Carl Nilsson

 

1881

Hv N 1881 25/2
Ny ägare till Stumperyd.
1 mantal Stumperyd i Solberga socken försåldes nyligen till virkeshandlare Nicklasson från Sävsjö för 78 000 kr. Egendomen är en bland de mest skogbeväxta i trakten.

 

Hv N 1881 5/12
Eldsvåda.
Ett av Solberga sockens 4 skolhus, det vid Målen, brann i fredags ned mellan kl. 4 och 7 på morgonen. Huset var försäkrat i länets brandstodsbolag och bestod av skolsal samt en kammare. Dagen förut hade där hållits skola, men huset var vid olyckstillfället obebott, ty skolläraren har sin bostad i skolhuset vid kyrkan. Huru elden uppkommit lärer ännu inta vara utrett.

 

1882

Hv N 1882 6/2
Skogsförödelsen fortgår.
Stumperyds präktiga skogar går nu med stora steg sin förvandling till mötes. De flesta middagståg förbi Nässjö station åtföljes av många vagnslaster virke.

 

1883

Hv N 1883 9/1
Entreprenadauktion.
Entreprenadauktion i Påskarps Västergård angående underhållet av den nyanlagda vägen från f.d. Glömminge bränneri till Solberga järnvägsstation. Underhållet kan delas i flera stycken.

 

1885

Hv N 1885 3/6
Namnändring.
Kommittén för reglering av oregelbundenheter i rikets indelning har förordnat att fr.o.m. ingången av år 1886 skall Solberga i Södra Vedbo härad benämnas Norra Solberga.

 

1886

Hv N 1886 10/9
Ett original.
Johan Larsson i Påskarp är omkring 70 år gammal, men har aldrig smakat äktenskapets sötma eller bitterhet. utan alltid levat, lever och kommer troligtvis till sin död leva ungkarlens bekymmersfria men glädjetomma liv.
Gubben måtte vara en kvinnohatare, ty han har inte ens någon hushållerska, utan tillagar själv sin tarvliga kost samt bor tillsammans med höns och annat trevligt sällskap.
Johan är flitig som en myra, och hans fritidsintresse är att besöka tingssammanträdena i Eksjö. Fastän han varken kan skriva eller läsa ligger han nästan ständigt i process och uppträder utan advokat inför rätta.
För någon tid sedan stämde han en granne för att dennes lada stod så nära Johans äng, att takdroppet föll ned på ängen. Hans uppträdande inför rätten är tragikomiskt. Ofta är han klädd i någon slags nationaldräkt, bestående av bredrandiga gröna, röda, grå och vita bolstervarsbyxor, som en antikvitetssamlare skulle betrakta som en raritet.

 

Hv N 1886 10/9
Satirisk man.
Johan Larsson besitter en god portion folkhumor och kan ibland vara satirisk. En gång yttrade han sig över häradsrättens utslag: ” Dä va nock långt, dä va dä, men dä sto ingenting iet. Dä gör ingenting att dä kusta pänga, men ja får va mä ändå”.

 

1888

Hv N 1888 13/1
Olyckshändelse.
Banvakten Johanssons i Solberga hustru råkade i måndags halka på den isbelagda trappan till sin bostad, med påföljd att hon bröt av ena benet. Hustrun Johansson infördes samma dag till Jönköpings lasarett.

 

Hv N 1888 10/4
Processmakare.
Ortens mest oförbrännelige processmakare Johan Larsson i Påskarp slutade sin jordiska vandring den 21 mars, 78½ är gammal. Aldrig hade den gamle mannen någon vinst av sina många rättegångar, utan tvärtom förlust. Nu har han utlöst det sista protokollet och fått vadet till högre rätt beviljat samt har att avvakta slutligt utslag, då den stora domslösen en gång utfaller.

 

Hv N 1888 13/7
Ett brev till det kungliga herrskapet.
Förra tisdagen inlämnades på postanstalten i Solberga ett brev till ovannämnda adressat. Brevskrivaren är en gammal originell man som sedan många år tillbaka gått vida omkring och köpt upp kalvskinn, höns och vilt. Vad han kan ha för ärende till de kungliga är ej lätt att gissa, men det förmodas gälla den nya förordningen om gårdfarihandel, eller möjligen hans ”mycket elaka dotter”. Den gamle mannen klagar jämt på henne. Om penninghjälp kan det inte vara fråga, ty gubben är hemmansägare och för övrigt mycket ”om sig”. Vid minsta uppköp brukar han alltid betinga sig ett mål mat på köpet.

 

Hv N 1888 30/10
Förlorat.
En stövaretik, svart med vita ben, även svansen något vit. Är den tillvaratagen torde underrättelse mot vedergällning meddelas.
J A Damm, Solberga station.

 

1889

Hv N 1889 16/7
Anställningar.
Två möbelsnickare, nyktra och ordentliga erhåller genast varaktigt arbete hos N P Weman, Solberga station.

 

Hv N 1889 16/8
Åskväder.
Under det åskväder som gick över N. Solberga den 7 aug. dödades nio får i Påskarp av blixten.

 

1890

Hv N 1890 5/12
Fastställd bolagsordning.
Solberga Väveriaktiebolag med Sven Eriksson, A Uhrfeldt och Frans Svensson har fått bolagsordning fastställd. Vid deras fabrik skall drivas ylleväveri och filttillverkning.

 

Hv N 1890 12/12
Annons.
Emil Carlsson, Nässjö med filial i Solberga rekommenderar sitt nyinkomna lager av mjöl, socker, sirup, kaffe, nya sydfrukter, ansjovis, sardiner, kaviar, gryn, julfisk, choklad, the, granljus, vita och kulörta. Allt till möjligast lägsta priser,

 

1891

Hv N 1891 20/2
Fest.
Missionsvännerna vid Solberga station hade i söndags anordnat en särdeles lyckad fest. Programmet upptog flera sång- och musiknummer, deklamation av verkmästaren O Eriksson samt föredrag av predikanten P O Svensson. Till sist hölls föredrag av templarchefen Lannerdahl. Festen var ganska talrikt besökt och lämnade en behållning av omkring 35 kr. Detta belopp kommer att användas som bidrag till uppförandet av ett s.k. samlingshus med lokal för privat skola, samlingssal för templarna m.fl.
Efter festen hade Solberga templare möte, vid vilket över 20 nya medlemmar inskrevs. ”Templet” som endast är tre veckor gammalt räknar redan 40 medlemmar.

 

Hv N 1891 10/3
Ny målareverkstad.
Vid Solberga station har undertecknad öppnat en tidsenlig målarverkstad och jag rekommendera mig till målning av möbler, åkdon m.m. Gott, skyndsamt och billigt arbete utlovas. Målade gung- och pinnstolar finns i lager till billigt pris.
G A Andersson.

 

Hv N 1891 17/3
Fest.
Stor kaffefest anordnas av Templet Solberga Välgång i Solberga missionshus lördagen den 21/3 kl. halv 4 em. Nykterhetsföredrag, sång och musik utföres. Entré med kaffe 25 öre. Behållningen tillfaller skolhusbyggnaden. Allmänheten inbjudes vänligen.

 

Hv N 1891 3/4
Inbrott.
Genom inbrottsstöld i ångsågen vid Solberga station borttogs under natten mellan långfredagen och påskafton följande klädespersedlar: nämligen sju rockar, en skinntröja, ett par byxor, fyra mössor, två hattar, ett par vantar, fyra förskinn och en arbetsblus. Samtliga dessa persedlar tillhörde arbetare anställda vid sågen. Tjuven synes vara väl orienterad men är oupptäckt.

 

Hv N 1891 3/4
Flytt av mejeri.
Flisby mejeri kommer under våren att flyttas till Solberga station, där det skall drivas med ångkraft från sågen.

 

Hv N 1891 21/7
Nykterhetsfesten i Solberga.
Solberga nykterhetsvänner hade i söndags inbjudit allmänheten att komma dit för att se om ”Solberga är emot superiet”.
Till Solberga anlände tåget redan mellan kl. 11 och 12 på dagen och festen började först kl. 2 em. Solbergas storhetsperiod är helt ny och började samtidigt som den energiske N P Nicklasson flyttade till orten. Han anlade en ångsåg och sedan blev det liv och rörelse här. Det ena prydliga huset efter det andra har dykt upp utmed vägen som löper längs med järnvägen. Det hela lovar gott för framtiden, och samhället påminner om Tranås. På platsen finnes ett litet missionshus byggt i egendomlig stil. Ortens nykterhets- och missionsvänner har nyligen lagt grunden till en gemensam samlingslokal.
Därefter gjordes en promenad till Anneberg och på återvägen kom följande fundering:
En framtidsfråga! – Anneberg med sin storartade fabriksrörelse ligger dock bra långt från stambanan. Månne aldrig den från topp till tå affärsmässige disponenten Heyman någon gång ha tänkt på en liten Decauvillejärnväg från Anneberg till Solberga? Och med mellanstationer vid Glömminge och Påskarp? Ja, vi bara frågar i all oskuld.
Något före kl. 2 började det bli livligt i Solberga. Spridda grupper av ynglingar syntes lite varstädes, och virkesupplagen vid ångsågen var garnerade med det vackraste man kunde tänka sig: en levande ram av unga flickor.
Solberga blåbandister gick åtföljda av en musikkår från Jönköping för att möta nykterhetsvänner från Anneberg och Ormaryd. Snart återvände grupperna, men från Ormaryd hade bara några få personer kommit. Marschen gick sedan under klingande spel till patron N P Nicklassons vackra lantegendom Stumperyd, på vars mark festen skulle hållas. Herr Nicklasson uppvaktades med musik och inbjöds att deltaga i festen. Därefter samlades man på en liten ängsbacke nära stationen, och platsen var inhägnad med lövruskor och hade en lövprydd talarestol i fonden. Här var nästan lika mycket folk som på en medelmåttigt besökt Almesåkra marknad, och det vill inte säga litet det. Ett brokigt folkliv rådde sedan hela aftonen i Stumperyds äng.
Festen inleddes med bön av banmästare Strutz, en man som hörbarligen var mycket van att tala offentligt. Därefter följde nykterhetsföredrag av pastor Truvé från Göteborg. Truvés tal utgjorde en enda vävnad av mer eller mindre lustiga historier, alla med anknytning till nykterhetsarbetet. Sättet är inte oävet och det tycks slå an på folk. Själve den store P P Waldenström påstås ju genom sina roliga historier ha fått rykte som en mycket skicklig riksdagstalare. Efter föredragets slut hördes flera belåtna uttalanden bland publiken. Dock gjorde herr Truvé sig skyldig till ett anatomiskt tvivelaktigt påstående. Han påstod nämligen att hjärnan hos en drinkare har en benägenhet att förhårdna. – Ser ni, fortsatte han, hjärnan hos en frisk och nykter människa skall vara mjuk och rinna som vatten!
Genast efter festens början förekom en förfärlig rusning till det ställe, där läskdrycker försåldes. Dagen var varm och törsten enorm. Under trängsel som satte ömtåliga nerver och äldre liktornar på hårda prov, konsumerades här sockerdricka och lemonad i mängd.
Under aftonen utfördes mycket musik, och för de andliga behoven sörjde två frälsningssoldater som sålde Stridsropet.

 

Hv N 1861 31/12
Målskjutning.
Lördagen den 4/1 1862 kl. 10 fm. kommer målskjutning att anställas i Träslända af Nässjö socken, hwartill närgränsande socknars jagtwänner inbjudas. Efter skjutningens slut komma 8 koppar- och 2 silfwerpjeser att utdelas till dem som göra de wackraste skotten. Endast gewär med rund kaliber få begagnas.
Träslända den 23/12 1861. N I Ekman.

 

1892

E-T 1892 11/3
Bref från Solberga.
Solberga stationssamhälle den 9 mars 1892.
Som hwarje läsare af denna tidning wet har detta stationssamhälle ansetts wara av ringa beskaffenhet samt ligga långt från, som man säger, all heder och ära; men tack ware den här bosatte, outtröttlige och energiske patron N P Nicklassons driftiga verksamhet har platsen nu på senare åren gått betydligt framåt i både ett och annat afseende. Så har här genom hans försorg byggts t.ex. en stor ångsåg med hyfleri m.m., som jemte mycket stor wirkesaffär hela året igenom af hr Nicklasson bedrifwes, samt väfweri för tillwerkning af filtschalar, filtar och tyger i många olika mönster, hwilket nu sedan en ordningsam och driftig disponent blifwit tillsatt, tyckes komma att gå med fördel.
Under ett par års tid har här å platsen uppförts flera nya stora boningshus, deribland ett för stationssamhället nytt skolhus hwari 40 barn undervisas. Å platsen finnes 3 handlande, 2 skräddare, 3 fin- och en lappskomakare, 2 sömmerskor, 2 trikåstickerskor, möbelsnickeri, bageri, bryggeri för tillwerkning av swensköl och swagdricka, 1 smed, en målare, och 2 agenter för brand-, lif- och olycksfallsförsäkringar,
Alltså tyckes platsen wara wäl försedd med erforderlige hantwerkare, men för samhället wore en skicklig urmakare behöflig. Han skulle helt säkert göra en briljant affär, då man tager i betraktande att å hela linjen Nässjö–Tranås ej finnes någon sådan, samt att Annebergs storartade tändsticksfabrik med flera hundra personers arbetsstyrka ej ligger längre än ½ mil från härwarande station, der alla fabrikens råmaterialer afhemtas och tillwerkningar aflemnas.
Ett Missionshus, i byggnadsstil liknande en karusell, finnes å platsen, där föredrag rätt ofta hållas. Besynnerligt nog har de styrande på platsen, som wilja wara nykterhetswänner, låtit egaren av Nässjö bränneri uppföra en drankcistern för att kunna wid påfallande behof tillhandagå allmänheten drank, hwilken, isynnerhet sommartiden sprider allt annat än wälluktande ångor kring sig. Att så skett kan med skäl hwarje missionshusbesökare och alla rättänkande människor tycka wara besynnerligt, samt finna anledning att jemte ett stort frågetecken utropa: Fanns ej lämpligare plats för en sådan cisterns uppförande än just i missionshusets omedelbara närhet?
Under det länge rådande jemna slädföret har här vid stationen dagligen warit liflig rörelse med forsling av wirke och wed.
Å platsen finnes en för något öwfer ett år sedan bildad tempelförening, benämnd ”Solberga Wälgång”, hwilken liksom alla föreningar i medlemskapsantalet går fram och åter. Nu en tid tyckes föreningen mera än förut hafwa warit i aftynande; dock hoppas man att densamma under nuwarande öfwertemplarens, banmästaren Oscar Strutz, ledning kommer att ega bestånd, hwadan skäligt är att med alla krafter söka så länge som möjligt få behålla honom till öfwertemplare.
Som man vet är Solberga stationssamhälle ett stilla och fredligt samhälle med mycken arbetsam och sparsam befolkning. Sorgligt nog finnes dock i wårt fredliga samhälle en och annan som, enär spritwaror ej här äro att få, från andra håll skaffar sig ”Smittens droppar”, och då, så länge de räcka, lefwer lifwets glada dagar, andra till förargelse och sig sjelfa till skada. Att så sker fick man erfara sistlidne lördags qwäll den 5 dennes. Uti handlanden Emil Carlssons från Nässjö hämtade filial uppehöllo sig wid tillfället sågarbetaren O Eliasson och platsens lappskomakare, då köraren Sköld äfwen inkom. Denne blef af de först inkomna, hwilka voro berusade, utan ringaste anledning öfwerhopad med skandalösa förolämpningar och swordomar. Häröfwer tog Sköld skomakaren i armen och kastade ut honom. Öfwer detta Skölds beteende blef Eliasson, som naturligtvis i sitt orediga tillstånd ansåg sig förnärmad, wred och beslöt att det skedda ej borde bliwfa olönt, hwadan han ur sin ficka nappade upp en nyckel, med hwilken han i sitt raseri misshandlade Sköld i ansigtet och hufwudet, så att han sedan dess nödgat hålla sig till sängs och äfwen tillkalla doktor Stenberg i Nässjö.
Sådant ofog borde strängeligen bestraffas och allt göras för att få reda på den eller de personer, som stå stackars drinkaren till tjenst med att hemforsla det gift, hwilket förorsakar så många mennskors olycka och förderf, ty äfwen dessa personer böra rättmätigt befordras till wälförtjänt straff.

 

E-T 1892 18/3
Tillvaratagen hund.
Stöfvarehund, gul med svart rygg, ljusa ben och stora öron, är tillvaratagen och kan af rätt egare återfås hos G Spjut, Hatten, Solberga.

 

E-T 1892 29/3
Bref från Solberga.
Solberga den 26 mars 1892.
… På sista tiden har samhället minskats med en handlande derigenom att Joh:s Johannesson försatts i konkurs, med deremot ökats med en agent för lifförsäkringar.
Genom olika personers förfäktande och omsorg för samhällets framåtskridande har anordningar gjorts för torgdags hållande härstädes första tisdagen i hwarje månad, men ty wärr lyckas icke alltid de goda företagen med framgång; så man kan äfwen säga om detta, ty, enligt hwad ryktet har att mäla, skulle tillförseln sista torgdagen endast bestått af ”en half kalv och nio ägg”.
Genom den för människors väl nitälskande banmästaren O Strutz föranstaltande har 2:e sammanträden warit anordnade för bildande af en sjukkassa för medlemmarne inom samhället, hwarvid olika åsigter och heta diskussioner uppstått. I dag har åter ett nytt sammanträde i ämnet förewarit, hwarvid enhälligt fattades beslut att för samhället bilda sjukkassa, indelad i twå serier A och B, hwaruti hwarje absolut nykter man och qwinna har rätt till inträde mot en i serie A bestämd inträdesafgift af 1 kr 25 öre för medlem mellan 15 och 35 år; 2 kr för medlem mellan 35 och 60 år samt en månadsafgift af 50 öre. Efter 55 års ålder höjes månadsafgiften till 60 öre. Wid inträffande sjukdom erhåller medlem i serien A 7 kr i weckan under 10 weckors tid. Uti serien B äro afgifterna och sjukhjelpen hälften mot serie A. Vid mötets slut inträdde genast 14 medlemmar i föreningens serie A.
Till styrelsemedlemmar utsågos: banmästaren O Strutz ordf. snickaremästaren N P Weman, kassör och wäfwaren Fr Johansson, sekr. med skräddaremästaren C A Engstrand samt banwaktsförmannen A Persson till suppl. Revisorer blefwo kassören S Eriksson och handlanden Hj Sjögrén.
Pettersson.

 

E-T 1892 5/4
Från N. Solberga.
Ordinarie kommunalstämma.
… Med anledning af den inom häradet förestående wägbyggnaden beslöt församlingen att i och för dess bidrag dertill skulle af kommunens wäghållningsskyldige ett lån, på 10 000 upptagas. …

 

E-T 1892 12/4
Stort nykterhetsmöte.
Annebergs, Ormaryds och Solberga stations nykterhetsvänner hålla gemensamt möte i Solberga kyrka Annandag Påsk, kl. 2 em. Nykterhets tal hålles af Solberga församlings utnämnde komminister G Lundin. Musik utföres af messingssextett från Eksjö. Fritt inträde. Alla välkomna. Komiterade.

 

E-T 1892 16/4
Bref från Solberga.
Den 6 April 1892.
… Wårt samhälle är bra wanlottadt i hwad som rör lifsförnödenheter, i allsynnerhet smör och mjölk, som äro nästan omöjliga att få. Till all lycka har en slagtare slagit sig ned å hemmanet Hatten, 15 minuters wäg från stationen. Denne tillhandahåller hwar 14:e dag stationsmedlemmarne och Annebergs arbetsspersonal färskt kött och stundom äfwen fläsk.
… Festligheter höra till sällsyntheterna härstädes; dock händer att någon af platsens gentlemän wid inträffande födelsedag slår sig lös och gör en bjudning, som då kan räcka till ljusan dager dagen efteråt, å hwilken festlighet naturligtwis de bjudna, äldre och yngre, hafwa det trefligt och må godt samt med skäl kunna säga ”här är oss godt att wara”. Templarne hafwa wanligtwis en à twå fester om året, till wilka alla bjudas wara wälkomna; men märk då skilnaden i festerna: på dessa senare måste de bjudna betala i så fall de önska sig något godt.
Enligt wad som försports skall till härwarande wäfweri ingåt så stora order, att detsamma får arbeta, som man säger, med full maskin ett helt års tid för att kunna utföra alla beställningar.
Nog af, man kan dock med skäl säga att Solberga går framåt, ty sedan stationen blef har man aldrig förr än i söndags morgon sett swenska flaggan swaja å någon privat mans hus.
Då det kan vara af intresse att se hwad som läses af tidningar inom Solberga har jag från härwarande postkontor antecknat följande uppgifter: Eksjö-Tidningen 54 ex. Sanningswittnet 25, Jönköpings-Posten 12, Bikupan 10, Smålands Allehanda 8, … eller tillsammans 231 ex. utom en mängd andra tidningar som i korsband passera stationen och utlemnas till adressat vid Annebergs fabrik. Af detta höga siffertal finner man att läslusten bland ortens befolkning är stor, likasom äfwen att arbetet för härwarande postföreståndare, wid posternas ankomst och utdelning af alla dessa tidningar ej äro ringa.
Pettersson

 

E-T 1892 26/4
Berserkagång.
En berserkagång i Norra Solberga. En arbetare från Nässjö war den 14 dennes tillsammans med några personer vid Solberga järnvägsstation. Sällskapet hade tillgång till ”Smithens droppar” och ”kalas” hölls. Fram på natten blef Nässjömannen så upprymd, att han omöjligen längre kunde wara inne utan måste ut i det fria för att gifwa sina känslor luft. Först besökte han egendomen Stumperyd, dit han anlände vid 2-tiden på natten och uppwäckte alla gårdens folk med sitt skräl och sina swordomar. Derifrån gick marschen till det å samma egendom warande torpet Hesslebo, uti hwilket han inträngde under begäran att få tala med torparens dotter. Efter åtskilliga föreställningar lyckades man få ut fridstöraren. Sedermera begaf han sig till Södra Wibäck, der han inträngde i hemmansegaren Grams boningshus. Från den wid Håknarp boende banvakten C A Palm tillegnade han sig derefter en s.k. ”rall”, med hwilken han å jernwägen fortskaffade sig åter till Solberga. ”Rallen” var försedd med låst kedja, hwilken han sönderbröt.
Förövaren af nu omtalade dåd har förut gjort sig illa känd. Han har afwikit från orten, men efterspanas.

 

E-T 1892 10/5
Eldswåda wid Stumperyds qwarn och såg.
Eldswåda utbröt tisdagen den 3 dennes vid middagstiden uti en å Stumperyds egor straxt vid Solberga station liggande wattensåg och qwarn. Enär stark blåst war rådande såg olyckan till en början rätt hotande ut, men genom ett hurtigt ingripande af stationssamhällets manliga befolkning lyckades man med tillhjelp av twenne sprutor inom några timmar begränsa elden samt rädda de i sågens omedelbara närhet uppstaplade timmer- och brädhögarne.

 

E-T 1892 12/7
Auktion.
Måndagen den 25/7 låter egaren till 1/3-dels mantal Påskarp till den högstbjudande bortarrendera nämnda hemmansdel på 5 års tid fr.o.m. 14/3 1893. Hemmanet är beläget wid häradswägen mellan Solberga station och Annebergs tändsticksfabrik.
Danstorp den 11/7 1892. F E Gustafsson.

 

E-T 1892 12/7
Försmådd kärlek orsak till groft brott.
I Eksjö-Tidningens förra nummer omnämndes i korthet att någon illasinnad person häromdagen kort före ett tågs ankomst utlagt flere större stenar å jernwägslinien (Östra stambanan) i närheten av Solberga stn. hwilka stenar dock undanskaffades av lokomotivet, så att tåget kunde passera det farliga stället.
Om tilldragelsen, som inträffade den 1 innewarande Juli på eftermiddagen, ingaf banmästaren i Solberga rapport till baningenjören Harald Lemke i Mjölby, hwilken senare anmälde saken för kronolänsmannen Wallander i Eksjö. Med anledning häraf anställde hr Wallander förliden fredag den 8 Juli wid Solberga jernwägsstation polisförhör i afsigt att få föröfwaren af nidingsdådet upptäckt och befordrad till laga näpst.
Wid detta förhör upplystes att stationsbetjeningen i Solberga allmänt misstänkte 19-åriga pigan Amanda Eliasson dersammanstädes att hafwa föröfwat brottet, enär hon kort före händelsen passerat det ställe å banan, der stenarna voro utlagda. Dessa misstankar wunno i styrka under förhörets förlopp. Så berättade t.f. banmästaren A Persson och banwakten C A Palm, att de efter godstågets från Nässjö ankomst till Solberga wid ½ 4-tiden den 1 Juli af lokomotivföraren G Hallén underrättas om att flera stenar warit utlagda på rälerna strax bortom hemmanet Hatten, omkring 1 km söder om Solberga, samt att wid passerandet af det farliga stället maskinen skadats. Persson och Palm hade genast begifwit sig till det omnämnda stället, der de i diket utmed banwallen påträffat en större 7 ½ kilogram vägande sten, hwilken såsom spåren i sanden utwisade, före tågets ankomst tydligen warit placerad på insidan av högra rälen från Solberga räknadt. På insidan af wenstra rälen qwarlåg en mindre sten, som vägde 4 kilogram. Båda stenarna hade hemtats från yttre banwallen, der de kunde inpassas i fullkomligt färska fördjupningar. Tydliga spår av fruntimmersskor syntes i banwallens sand.
Såwäl Persson som twenne andra wid tillfället hörde personer, nemligen drängen Carl Johan Swensson i Stumperyd och torparen S J Ekelund i Lugnet under nämnde gård, hade den 1 Juli mellan kl. 1 och ½ 4 em. sett pigan Amanda Eliasson passera banan framåt från Solberga till hemmanet Hatten, der hon å en egendomen Stunperyd tillhörig mosse, belägen utmed banlinjen, nära det ställe der stenarna woro utlagda, wallade oxar. Ingen annan obehörig person hade under samma tid warit synlig å banan. Torparen Ekelund upplyste, att han för några dagar sedan tillfrågat Amanda om hon wisste hwem som lagt stenarne på banan eller om hon tilläfwentyrs den 1 Juli sett någon misstänkt person wid densamma medan hon wallade kreatur. Amanda, som givit nekande swar, hade derwid blifwit något förlägen och wändt bort hufwudet.
Sedan ofwan nämnde personer blifwit hörde förekallades Amanda Eliasson, hwilken efter några försök att förneka sitt brott fritt och otwunget erkände att hon den 1 Juli kl. ½ 3 på em., efter det hon nyss aflägsnat sig från Stumperyds mosse på väg till samma gård, i närheten av wägbron wid Hatten från banwallen löstryckt twenne stenar och plaserat den ena (den större) wid högra och den andra wid wenstra rälens insida från Solberga räknadt. Efter sålunda fullbordadt illdåd hade hon skyndat till det 10 minuters väg från stället belägna Stumperyd, der hon under aftonens lopp sysslat med arbete i trädgården.
Amanda uppgaf att hon utfört sitt dåd i afsigt att utöfwa hämnd mot den å godstågets maskin anstälde eldaren. Denne lärer nemligen, enligt hwad ryktet förmäler, under någon tid warit Amandas fästman, men sedermera wisat sig ohågad att fortsätta bekantskapen med henne, hwarföre hon nu welat spela sin otrogne älskare ett möjligen i hennes ögon temligen oskyldigt ”spratt”.
Eldaren i fråga lärer en gång förut i år under tjenstgöring å i gång warande tåg warit utsatt för attentat från Amandas sida. Amanda, som är född den 28 Augusti 1873 och således ännu ej 19 år gammal, förklarades skyldig att genast träda i häkte och blef i lördags införpassad till Jönköpings cellfängelse för att der afbida ransakning inför Södra Wedbo häradsrätt. Den häktade är dotter till wid Solberga ångsåg anstälde sågareförmannen Oskar Eliasson.

 

E-T 1892 15/7
Inköp till skolorna.
Skolrådet i Norra Solberga har beslutat att till inst. hösttermin inköpa till folkskolorna 65 ex af ”Läsebok för folkskolan”, senare delen eller afdelningen 3 – 6 (90 ex af samma bok förra delen, är i år förut inköpta) och till småskolorna bibliska planscher samt 2 kartor öfwer Palestina. Dessutom beslöts att till blifwande kyrkostämma framlägga förslag om anskaffandet af 2-sitsiga skolbord till skolorna vid kyrkan och Muntarp i stället för de derwarande utslitna s.k. långbänkarna som nu hwarken äro tids- eller ändamålsenliga.

 

E-T 1892 19/7
Jernwägsattentatet vid Solberga.
Kronolänsman Chr. Wallander höll förliden gårdag i Nässjö förhör med lokomotiveldaren J Bengtsson, hwilken tjenstgjorde å det godståg, som den 1 Juli blef utsatt för det af Amanda Eliasson tillstälda jernwägsattentatet wid Solberga. Som bekant har Amanda Eliasson uppgifwit att hon genom att utlägga några större stenar på banan welat utföra hämnd mot eldaren å ofwan berörde godståg, hwilken skulle warit hennes fästman men sedermera öfwergifwit henne. Wid gårdagens förhör uppgaf hr Bengtsson att Amanda Eliasson wore för honom obekant person, som han ej ens till utseendet kände. Historien om kärleksförhållandet skulle således wara af Amanda uppdiktad. Lokomotivföraren å nämnda godståg, hr G Hallin, trodde sig på goda skäl kunna witsorda rigtigheten af hr Bengsssons uppgifter.
Hrr Halldin och Bengtsson äro instämda såsom wittnen wid den blifwande ransakningen med Amanda Eliasson,

 

E-T 1892 22/7
Auktion.
Genom offentlig auktion som förrättas på stället den 30/7 kommer tomten n:r 4 wid Solberga station, att till den högstbjudande försäljas. Tomten egen, bebyggd med 2 boningshus innehållande 9 rum och 4 kök, uthus och källare i godt skick, beläget 20 famnar från stationen. 500 kr erlägges wid slaget, för öfrigt goda betalningsvillkor.
Danstorp & Solberga den 20/7 1892. F E Gustafsson. A F Ekelund.

 

E-T 1892 26/7
Jernwägsattentatet vid Solberga.
Långt referat från rättegången om Jernwägsattentatet vid Solberga.
… Innan förhöret med den häktade började, framlemnade hennes fader sågareförmannen Oskar Eliasson, en skrifwelse, hwari meddelas att flickan Amanda tidwis warit mindre wetande, hwarför Eliasson och hans hustru anhöllo att rätten med hänsyn härtill måtte fälla en så lindrig dom som möjligt, om ett frikännande ej kunde ske.
Den för illdådet häktade pigan Amanda Kristina Eliasson förhördes nu. Hon war född i Kinholmen Barkeryds socken den 28/8 1873, konfirmerats derstädes wid 15 års ålder, samt derefter flyttat till Byttebo i W. Harg socken och twå år senare till Påskarp i Solberga. Innewarande sommar hade hon hwarannan dag haft dagswerkstjenst wid egendomen Stumperyd, som är belägen omkring 10 min wäg från den tilltalades hem. Fredagen den 1 Juli hade hon under förmiddagen räfsat hö å Stumperyds egor. Sedan hon klockan ett ätit middag, sändes hon att wakta de wid höbergningen anwända oxarne å en mosse inwid banwallen der Stumperyds och hemmanet Hattens egor mötas. Medan hon wallade fick hon idén att lägga stenar på skenorna för att hindra tåget, hwilken idé hon äfwen satte i werket.
Ordf. Warför wille ni hindra tåget? War någon med som ni war ond på?
Amanda. Nej, det war det inte. Jag wille se om det stannade. Jag gjorde det af oförstånd.
Ordf. Ni har sagt, att det war någon ni var ond på.
Amanda, Nej, det war ingen. Det war inte sant.
Då Amanda senare blifwit befriad från åhörare i rättssalen berättade hon, att hon wid Solberga station blifwit bekant med en eldare å ett godståg. De hade träffats, då tåget stannade (det passerade förbi hwar tredje dag) och han hade sagt sig vilja fria till henne, hwilket hon trott på. Men inom kort hade han wisat sig kall mot henne, han hade ej som förr gått af tåget då det stannat wid Solberga. Då hon gick på mossen den 1 Juli hade detta kommit för henne och hon hade då beslutat att hämnas på eldaren. På aftonen hade hon likwäl fått weta, att den hon åsyftat ej följt med detta tåg, hwars eldare hon ej kände. Namnet på den andre kunde hon ej förmås uppgifwa.
Ordf. Tänkte ni ej på att ni kunnat wålla äfwen andra personer olycka?
Amanda. Nej, inte då, utan först efteråt.
Sedan följde referat från flera wittnen.
… För att ytterligare utweckla sin talan anhöll åklagaren om uppskof, hwilket rätten bewiljade till den 12 nästinstundande Augusti, och skall innan dess wederbörande läkares intyg om swarandens tillstånd infordras.

 

E-T 1892 2/8
Auktion.
I anseende till resa åt Amerika låter stationskarlen i Solberga Walerius den 6/8 försälja möbler, en kammarorgel, en antik byrå med spegel, en matskänk, en familjebibel, uniformskläder m.m.
Solberga den 30/7 1892. Klas Niklasson. Sven Eriksson.

 

E-T 1892 12/8
Jernvägsattentatet wid Solberga.
Fängelseläkarens i Jönköping d:r E Zetterbergs utlåtande rörande den häktades sinnestillstånd. Af detta framgick att Amanda wisserligen ej wore lidande af någon sinnessjukdom men hon wore särdeles slö till förståndet af naturen, hwilket förvärrats af en bristfällig och missriktad uppfostran, samt urståndsatt bedöma följderna af sitt handlingssätt, hwarföre kunde anses, att hon wid det omstämda attentatets begående ej warit wid sitt förstånds fulla bruk.
Wid förhör med den häktade wägrade hon uppgifwa namnet på den eldare, på hwilken hon sagt sig wilja hämnas genom attentatet.
… Målet uppsköts till den dag, som framdeles kommer att bestämmas.

 

E-T 1892 19/8
Länets folkmängd.
Landshöfdingens femårsberättelse: Folkmängden i länet har minskat med 3 688 personer. Dock folkökning i Eksjö och Norra Solberga s:n.

 

1900

E-T 1900 2/2
Reparation av missionshuset.
Missionsföreningen Solberga Norra Biträdesförening beslöt på sitt senaste årsmöte att missionshuset skall under nästa sommar förbättras och brädfodras. Styrelse ordf. fabrikör Aug. Johansson, sekr. virkesh. Sven Ericsson och kassör fabrikör N P Weman. Inkomster 1899 kr. 600:82, utgifter kr. 564:64. Nykterhetsföreningen Solberga Välgång har över 60 medlemmar. Denna förening utgöres huvudsakligen av mindre bemedlade personer, men trots detta har man kunnat bygga egen lokal ”Fridshyddan”. Missionsföreningens enskilda medlemmar har dock kraftigt understött detta byggnadsföretag.