Annebergs Arbetares Besparingsfond 1881-1978

Fonden bildades den 1 oktober 1881 och fick då namnet Annebergs Tändsticksfabriks arbetares besparingsfond och dess närmaste uppgift var att hjälpa sjuka och de som kommit i nöd. På programmet stod också att bedriva bildning, svara för samhällets trevnad och nöjen samt bevilja lån till de som önskade bygga eget hem eller till andra nyttiga ändamål.

Tändsticksfabriken

Vid denna tid var Smålands Anneberg ett ungt brukssamhälle, uppväxt kring en enda stor industri, Tändsticksfabriken, som alla i samhället stod i beroendeställning till.
I stadgarna angavs att en procent av lönen skulle läggas till fonden. Och det blev pengar av de relativt små belopp som varje arbetare avstod. Beviljade lån fick inte överstiga 400 kr. Om någon önskade låna större belopp hölls allmänt sammanträde.

Styrelsen skulle alltid bestå av fabriksföreståndaren, förste bokhållaren samt förmännen för de olika avdelningarna på fabriken. Dessutom fick arbetarna välja två representanter.

Första biblioteket och sångförening

Redan vid första styrelsemötet beslöt man att inköpa ett bokskåp, det skåp som kom att inrymma Smålands Annebergs första bibliotek. Och så beslöts köpa böcker av såväl kristlig, kulturell och allmännyttig karaktär. Man prenumererade också på en del tidningar, varför fondens lokal blev en del av samhällets kulturella liv. Man statuerade också att tidningarna ej fick bortföras från lokalen. Denna offentliga lokal hölls i början öppen varje onsdag 7-9 em. samt hela söndagarna.

På ett mycket tidigt stadium beslöt man också bilda en sångförening. Intresset var stort och snickare Lundkvist hade upplåtit lokal för ändamålet samt lovade sköta stämningen av pianot. (Lundkvists son Gustav kom senare att på sin fritid bli en av de stora sång- och musikledarna i Anneberg).

”9-an” fondens lokal

Var man den första månaden höll sina sammanträden finns inte angivet. Den 19 november 1881 beslöts dock att flytta sammanträdena till ”9-an”, där korpral Fridell skulle fungera som vaktmästare och bibliotekarie. (Alla fabrikens hus var numrerade).

Tydligen var låntagarna slarviga med böckerna, för den 27 oktober 1883 beslöt man införa strängare regler när det gällde bibliotekets bokutlåning.

Namnändring

Den 7 februari 1887 tyckte man att fondens namn var alltför långt och otympligt. Det förkortades då till Annebergs arbetares besparingsfond och samtidigt bestämdes att 1,5% plus plikter och bidrag skulle tillfalla fonden.

Men det var hårda tider och redan i maj månad samma år beslöts att de som hade skulder till fonden endast behövde betala hälften av vad reversen var utställd på.

I augusti samma år drabbades samhället av ett hårt slag. Det utbröt en eldsvåda i fabriken, varvid en del av arbetarna en tid var utan inkomster. Då tillsattes en nödhjälpskommitté och beslöts att de som hade förminskad inkomst till följd av eldsvådan inte behövde göra avdrag för sin skuld och heller inte bidra till fonden.

Fonden hjälper

Nödhjälpskommittén hade mycket att göra den följande hösten och vintern. Det gjordes stora inköp av matvaror, som delades ut till behövande. Likaså inköptes under vintern tio famnar ved som blev välkommet tillskott där nöden var som störst.

År 1888 flyttade fonden till ”33:an” där Erik Ramberg blev vaktmästare. I oktober samma år beslöts att uppföra ett badhus för 800 kr.

Den första sångföreningen hade tydligen lagts ner, för 1889 beslöts ånyo att bilda en sångförening med folkskollärare Pettersson från Eksjö som ledare.

Hjälp till Nässjö

51:an

1892 anslogs 200 kr till nödlidande efter branden i Nässjö, vilket visar att man även hade sina blickar riktade utåt.

Den 17 juli 1893 framkom förslag om att bygga en samlingslokal i samhället. Beslut och handling följde slag i slag och redan i september månad var ”51:an” färdig. Den skulle även vara tillgänglig för skola och sångsällskap.

Den för dåtidens förhållanden fina lokalen var kostnadsberäknad till 2000 kr och sluträkningen löd på kr 2.022:35! Den 8 oktober invigdes lokalen varvid bl a kaffe serverades.

Handelsförening bildas

Den 31 januari 1898 beslöts att söka överenskommelse med handlanden Almkvist att få inköpa dennes affär för öppnande av handel. Ett par månader senare finns det antecknat att handelsföreningen kunde få överta lokalen mot dubbla värdet!

Framställdes en fråga till disponenten på fabriken om denne hade något emot att en handelsförening bildades. Svaret blev nekande, varför det tydligen ”blev affär” av vid detta tillfälle.

Gatlyktor sätts upp

År 1900 beslöts att inköpa gatlyktor med stolpar och disponenten lovade olja och skötsel. Det gick dock ända till 1902 innan man den 1 november beslöt att tända gatlyktorna för första gången.

I mars månad 1907 beslöt bolaget att uppföra ett nytt badhus och fonden beslöt att betala inredningen.

I december samma år tyckte man att bibliotekets böcker började bli illa medfarna, varför man höll auktion på boksamlingen och inköpte nya böcker istället.

Föreningshus byggs

Interiör från föreningshuset

Den 27 september 1915 meddelades att ett Föreningshus skulle uppföras. Året efter framkom fabriksföreståndaren med förslag om att fonden skulle betala inredningen i Föreningshuset. Julafton samma år framförde disponenten emellertid bolagets beslut att inventarierna i Föreningshuset efterskänktes. (Den 1 okt 1955 övertog Byggnadsföreningen Folkets Hus/Föreningshuset)

År 1918 beslöt fonden att inreda verkstad, där arbetarna under sakkunnig ledning skulle lära sig att halvsula sin skor. Bolaget lovade att tillhandahålla läder.

Ingen mer inbetalning

Den 29:e oktober 1918 beslöts att ej göra någon inbetalning till fonden.

Den 30 december 1931 meddelade ordföranden att fabriken från Nyår betalar ut pension utan medverkan av besparingsfonden. Till änkor skulle räntan av fonden fortfarande betalas ut.

Fyra år senare beslöt styrelsen uttala sig för att de under 1934 utgående änkepensionerna även i fortsättningen skulle utbetalas. Blivande änkor efter arbetare, som tillhört fonden före 1916, skulle också komma i åtnjutande av änkepension.

Tändsticksfabriken lades ner för gott den 1 september 1934.

Den 31 december 1959 var fondens kapital 17.739 kr.

Slutet

I december månad 1978 utbetalades de sista kronorna ur fonden till änkor efter tändsticksarbetare i Anneberg.

Erik Svanström som kassör och Ruben Bengtsson och Elof Bloom som revisorer fick underteckna och sätta punkt för en nära hundraårig verksamhet, som betytt så mycket för Smålands Annebergs samhälle och dess invånare.

Annebergs musikkår 1913

Andra exempel ur fondens verksamhet

1889 9/6: Beslöts att inköpa 3 säckar kaffe, 1 fat socker och 25 säckar mjöl.

1896: Annebergs Skyttegille fick ett räntefritt lån på 200 kr. I augusti samma år beslöt man att bygga ett bårhus.

1898: 18/2: lämnades ett räntefritt lån på 700 kr till musikkåren.

1899: Beslöts att inköpa en mangel och uppföra mangelbod.

1900: Beslöts att fonden skulle insätta 5000 kr i den nya sjukkassan.

1901: Ett förslag om att uppsätta en dansbana i parken avslogs, men uppsattes två duschar vid sågen i tändsticksfabriken.

1902: Beslöts anslå 200 kr till Föreläsningsföreningen. 29/6 beslöts inköpa en vagnslast antracit av en valnöts storlek.

1904: I oktober beslöts att uppsätta luftväxling i taket på möteslokalen ”51:an”.

1908: 29/6: Beslöts inköpa en filmapparat. Den 28/9 beslöts att ha två biografföreställningar i Veckan.

1909: 20/1: Beslöts att den vid fabriken anställda sjuksköterskan skulle ha fri semester och att fonden skulle betala vikarien. I april beviljades lån till Egnahemsföreningen.

1916: 3/1 beslöts att varje arbetare skulle lägga 10 öre i månaden för luciafirande och dylika nöjen.

1931: 30/12: beslöts upphöra med utdelning av julgåvor till behövande familjer i samhället. Dittills hade stora belopp för detta ändamål använts varje år.

1945: Uthyrdes biografen till Byggnadsföreningen

1949: Beslöts att sälja bårhuset och gamla badhuset till Vaxduksfabriken för 300 kr.

Källa: Detta är en avskrift av materialet efter ABF:s studiecirkel ”Stiga vi mot ljuset”, som under 1978-79 anordnades av Annebergs socialdemokratiska förening. Den hade som uppgift att beskriva föreningslivets framväxt i Anneberg. Deltagarna var pensionärer, som under sin aktiva tid deltagit i olika föreningars verksamhet. Besparingsfondens protokoll var underlag till denna uppsats. De förvaras nu i Folkrörelsearkivet i Jönköping.